Fakta om njurarna

Njurarna är cirka 12 cm på längden och ligger i vävnaden bakom bukhålan, på var sin sida av ryggraden. Varje njure har en pulsåder som för blod från stora kroppspulsådern till njuren. När blodet passerat njuren förs det i en blodåder till stora hålvenen. Urinen som bildats samlas upp i njurbäckenet och rinner sedan via urinledarna till urinblåsan. När man kissar rinner urinen ut genom urinröret.

Njurarna är det organ i kroppen som kräver mest blod. Trots att de är ganska små i jämförelse med resten av kroppen går cirka 20-25 procent av allt blod som hjärtat pumpar ut till njurarna. Det innebär att det rinner cirka 700 liter blod genom varje njure under ett dygn.

Njurarna ansvarar för kroppens inre miljö. Att rena blodet från slaggprodukter är bara en del av arbetet för att reglera miljön. Njurarna ansvarar också för att vi har lagom mängd vätska i kroppen och att nivån av livsvikiga salter är den rätta. Surhetsgraden, dvs pH, regleras också av njurarna. Genom olika hormoner deltar njurarna i styrningen av både blodvärdet, blodtrycket och omsättningen av kalk.

I varje njure finns cirka en miljon enheter som består av två delar. Njurnystanet är en mikroskopisk boll av tunna blodkärl, kapillärer. Från blodet som passerar kapillärerna filtreras vätska ut genom de tunna väggarna men t ex blodkroppar stannar kvar i blodet. Man kan jämföra det med att brygga kaffe i ett Melitta- filter; kaffet passerar (filtreras) genom filtret men inte kaffegrynen. Vätskan som bildas kallas primärurin och består av bland annat slaggprodukter, vatten och salter. Varje dygn bildas det cirka 180 liter primärurin. Den samlas upp och passerar sedan ner i njurkanalerna.

I njurkanalerna återtas 99 procent av vattnet i primärurinen men inte slaggprodukterna. Det innebär att halten av slaggprodukter i urinen blir kraftigt koncentrerad. Tack vare detta ryms alla de slaggprodukter som uppstår vid ämnesomsättningen i en normal urinmängd på cirka 1,5 liter.

Alla personer kan drabbas av njursjukdom men det går att minska risken att bli sjuk. För de njursjukdomar som orsakas av inflammation i njurarna och av ärftliga faktorer kan risken att insjukna inte påverkas genom sunda levnadsvanor. Men cirka 20-30 procent av patienterna med svår njursvikt hade kunna undvika sjukdomen genom sundare levnadsvanor. För mycket mat och för lite fysisk aktivitet kan leda till övervikt vilket ökar risken för högt blodtryck och diabetes typ 2 (åldersdiabetes). Dessa tillstånd leder till åderförkalkning (ateroskleros) som kan drabba njurarnas blodkärl. Rökning är också en viktig riskfaktor.

Minska risken att drabbas av njursvikt genom en sund livsstil:

  • Undvik övervikt
  • Rök inte
  • Kontrollera blodtrycket

Njursjukdomar som orsakas av inflammation i njurarna kan ibland botas och några kan till och med läka ut av sig själva. För de övriga sjukdomarna finns det bromsande mediciner. Ju tidigare njursjukdomen upptäcks och behandlas, desto bättre blir resultatet.

Om du har diabetes och/eller högt blodtryck bör du ta reda på följande:

  • Är diabetessjukdomen välbehandlad?
  • Är blodtrycket välbehandlat?
  • Är urinen normal - dvs inga spår av äggvita?
  • Är njurfunktionen normal?

Ta upp dessa frågor med din läkare när du är på kontroll. Ju tidigare man konstaterar njurpåverkan desto effektivare blir behandlingen som bromsar utvecklingen till njursvikt.