Besvikelse över regeringsbeslut om organdonation

Förslagen om lagändring som skulle minska väntetid för organtransplantation håller inte, menar regeringen och tillsätter en ny utredning. Njurförbundet är besviket över flera delar i regeringens beslut.

Njurförbundet har väntat länge på att Regeringens löfte om en proposition skulle infrias om en lagändring som markant skulle öka antalet organdonatorer. I fredags träffade Njurförbundets ordförande Håkan Hedman, tillsammans med flera experter på området, statssekreterare Agneta Karlsson på Socialdepartementet.

Ny utredning
Det har beslutats att en ny utredning ska tillsättas under våren 2018 som ska utreda förutsättningar till lagändring om det går att genomföra donationsförberedande insatser innan en patient har avlidit. Om detta berättar också socialminister Annika Strandhäll i Ekot i dag, måndag. Under hösten har regeringskansliets jurister bedömt att ett förslag i linje med den nu liggande utredningen skulle strida mot svensk grundlag.

- Huvuduppgiften för den utredningen måste bli att komma fram till lagförslag som möjliggör för den som uttalat en önskan att få donera organ efter sin död också ska få möjlighet till det. Så fungerar det inte idag enligt nuvarande lagstiftning och regelverk, säger Håkan Hedman.

Donationsfrämjande centrum
I väntan på ny utredning beslutar regeringen att inrätta ett nationellt donationsfrämjande centrum under Socialstyrelsen, som ska förbättra samordningen och stötta landstingen samt göra det lättare att göra sin vilja känd.

- Vi ser positivt på att Annika Strandhäll vill inrätta ett nationellt donationsfrämjande centrum under socialstyrelsen. Det är en liten bit på väg mot en nationell samordning av donationsverksamheten i Sverige. Frågan är bara vilka verktyg som detta centrum får? Socialstyrelsen är trots allt en ganska tandlös myndighet och kan inte sätta sig över det kommunala självstyret, säger Håkan Hedman och tillägger:

- Det måste införas ett betydligt striktare regelverk som gör organdonation till en obligatorisk arbetsuppgift inom intensivvården, utan undanflykter, för att de regionala skillnaderna ska upphöra och att väntelistorna för njurtransplantationer blir jämlika över riket. Det är inte acceptabelt att 75 procent av patienterna på väntelistan i Stockholm blir transplanterade inom 10 – 12 månader medan det dröjer över tre år innan motsvarande andel blir transplanterade i Malmö.

Inga förslag om levande givare
Njurförbundet anser att det är en stor besvikelse att regeringen inte avser att lägga fram några förslag som rör transplantationer med levande givare. Ersättning för förlorad inkomst och kostnader i samband utredning och donationsingrepp är stort problem och har så varit under drygt 50 år. Frågan har funnits på regeringens bord under många år och Anders Milton hade konkreta förslag i sin utredning. Varför Annika Strandhäll har lagt dessa förslag åt sidan är ett stort frågetecken och en besvikelse.

- Levande givare utgör en betydelsefull del bland njurdonatorerna och dessa gör en fantastisk insats. Andelen levande givare sjunker tyvärr och det behövs åtgärder som ökar antalet levande njurdonatorer och som samtidigt visar dem uppskattning, säger Håkan Hedman.

Ekot 2018-01-15 "Ny lag om organdonation dröjer"