Kronisk njursjukdom, njurtransplantation och njurcancer blir fokusområden för det nya Lundbergslaboratoriet i Göteborg som invigdes i måndags den 27 augusti.

Satsningen finansieras genom en donation från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse på 27 miljoner kronor över fem år och ska resultera i ett nationellt ledande forskningscenter med nära kontakter mellan universitet, sjukvård och läkemedelsindustri.

Jenny Nyström, professor i njurfysiologi, är ansvarig för att utveckla och driva laboratoriet.

– Njurarna är ett väldigt underbeforskat område och det finns idag inga specifika läkemedel vid njursjukdom. Genom den här satsningen får vi bättre resurser att fortsätta vårt arbete med att kartlägga vad som händer i njurarna vid olika njursjukdomar. Eftersom forskningen sker på cellnivå blir bättre mikroskopiutrustning en av de första investeringarna vi kommer att göra under den här femårsperioden. Målet med forskningen är att på sikt kunna utveckla specifika behandlingsmetoder som bromsar sjukdomsförloppen eller i bästa fall fungerar som botande behandling, säger Jenny Nyström.

Lundbergslaboratoriet för Njurforskning inkluderar flera samarbetspartners som Astra Zeneca, Wallenberg Center for Molecular and Translational Medicine, Göteborgs universitet, Karolinska Institutet och Uppsala universitet.

– Vi planerar också ett fördjupat samarbete med gemensamma doktorander och post doc, det vill säga temporära forskningstjänster som kan vara utomlands samt ansökningar och projektdriven forskning. Givetvis hoppas vi kunna attrahera nya lovande forskare och få ännu fler partners, säger Jenny Nyström.

Förutom donationen finansieras forskningen med anslag från bland annat Njurfonden, Gelinfonden, Vetenskapsrådet, ALF-LUA och Diabetsfonden. Håkan Hedman, förbundsordförande i Njurförbundet, medicine hedersdoktor vid Sahlgrenska Akademin och ordförande i Njurfonden deltog under invigningen som talare och patientföreträdare.

– Behovet av forskning är enormt, säger Håkan Hedman.

– Under 1980-talet gjordes flera genombrott. Bland annat lanserades EPO-behandlingen som ett sätt för njursjuka att slippa regelbundna blodstransfusioner. Vattenreningen vid dialys förbättrades. Cyclosporinet gav oss bättre transplantationsresultat och peritonealdialysen ledde till ökad frihet för dialyspatienter. Sedan början av 90-talet har överdödligheten bland dialyspatienter minskat stadigt, men de stora genombrotten har sedan dess låtit dröja på sig.

– Vi behöver forskning som leder till att njursjuka inte dör för tidigt i till exempel hjärt-kärlsjukdom. Vi behöver metoder och behandlingar som innebär att njursjukdomar upptäcks tidigt och kan bromsas eller botas. Det behövs också behandlingar som leder till bättre livskvalitet och läkemedel med mindre biverkningar.

– Därför känns det fantastiskt att vi nu får bättre förutsättningar för en ännu starkare njurforskning i Göteborg med samarbetspartners både nationellt och internationellt, avslutar Håkan Hedman.

Text: Olof Berghe/Njurfonden

2018-08-29