De flesta vårdverksamheter i Sverige sätter patientdelaktighet högt på agendan och har ambitionen att vården ska utgå från personens behov, resurser och förutsättningar. Men hur kan vi veta att det görs och hur når verksamheterna dit? Går det att mäta och jämföra patientdelaktighet? Och är alla inblandade överens om vad som menas, pratar vi om samma saker?
Vi på SIS är övertygade om att standardisering kan spela en viktig roll i det komplexa arbetet att skapa förutsättningar för patienters möjlighet att medverka och vara aktiv i den egna vården.
I en tid av utmaningar för välfärdssektorn är gemensamt kvalitetsarbete av största vikt. Att ha en bred representation från såväl patientföreningar, brukarföreningar, vårdgivare och professionsföreningar är nödvändigt. Det är en förutsättning för god samsyn och att få standarder med hög kvalitet, så att alla kan förhålla sig till dem oavsett om de ska användas inom praktisk/klinisk verksamhet eller som bas för forskning och jämförelse.
För drygt ett år sedan valde SIS, på initiativ av Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs Universitet, att tillsammans med 23 experter från 16 organisationer att starta ett standardiseringsarbete för patientdelaktighet i personcentrerad vård.
Njurförbundet har redan från start varit en av de drivande organisationerna och har tack vare sin kompetens på området och tidigare erfarenhet att stå upp för patientperspektivet bidragit med viktig input. Parallellt med det nationella arbetet inleddes också ett europeiskt arbete under svensk ledning.
Enkelt uttryckt går arbetet ut på att skapa större förutsättningar för ökat patientdeltagande genom att identifiera de kravområden som rätt tillämpade ska kunna bidra till att ett personcentrerat arbetssätt i verksamheter utvecklas eller stärks. Arbetet ska omfatta rekommendationer för såväl det enskilda patientmötet samt hur en vårdorganisation på mer övergripande nivå kan skapa förutsättningar för delaktighet.
I en tid av utmaningar för välfärdssektorn är gemensamt kvalitetsarbete av största vikt.
Om vi ska nå hela vägen med ökat patientdeltagande i den svenska vården och omsorgen måste det skapas förutsättningar i vårdklinikers vardag för att kunna arbeta mer personcentrerat, t.ex. att det finns tid avsatt för att inhämta patientberättelsen.
Standarden kommer att kunna nyttjas som ett stöd i patientrörelsens arbete, att fråga efter och kravställa mot och vårdgivarna kommer att kunna använda standarden för att utveckla patientdelaktighet.
Det är positivt att Njurförbundet och liknande organisationer ser standardiseringsarbete som ett viktigt forum att driva sina intressefrågor och det bådar också gott för framtiden, då behovet och effekten av den här typen av överenskommelser sannolikt kommer att öka. Har du frågor så vänd dig till Håkan Hedman på Njurförbundet eller till mig!
Joakim Falk, projektledare SIS, Swedish Standards Institute
