Det svenska namnet är njurinflammation eller njurnystaninflammation. Glomerulonefrit är oftast en kronisk sjukdom med långsamt förlopp men akuta fall förekommer också.
Förekomst
Glomerulonefrit är den vanligaste orsaken till svår njursvikt i Sverige.
Orsak
Orsaken till glomerulonefrit är inte helt känd. Man vet att en aktivering av immunsystemet leder till att njurarna drabbas av inflammation. Varför detta sker och orsaken till att vissa personer drabbas, och andra inte, är föremål för forskning. Vissa typer av glomerulonefrit drabbar endast njurarna men glomerulonefrit kan även förekomma vid så kallade systemsjukdomar, till exempel reumatiska sjukdomar, som kan leda till inflammation i flera olika organ och vävnader.
Symtom
Glomerulonefrit ger sällan symtom från njurarna – trots att de är drabbade av inflammation. Orsaken är att det i de flesta fallen rör sig om en stillsam och kronisk inflammation. Vid vissa typer av glomerulonefrit, till exempel den som kallas IgA-nefropati, kan synligt blod i urinen förekomma. Andra typer av glomerulonefrit kan leda till kraftigt läckage av protein (äggvita) i urinen vilket i sin tur kan ge upphov till svullnad.
Diagnos
De flesta fall upptäcks vid kontakt med sjukvården av annan orsak. Ett exempel är att man upptäcker ett högt blodtryck och att den vidare utredningen avslöjar att en glomerulonefrit är den bakomliggande orsaken. Utredningen omfattar undersökning av urinen som visar att det finns både blod (kallas hematuri) och äggvita (kallas proteinuri). Blodprover tas för att mäta njurfunktionen. De visar ibland att det redan finns en tydlig försämring av njurarnas reningsförmåga – det vill säga att nivån av slaggprodukter är förhöjd. Oftast kontrolleras provet s-kreatinin som stiger när njurfunktionen försämras.
Undersökning med ultraljud på en röntgenavdelning ingår i utredningen. Om njurarna är mindre än normalt talar det för att sjukdomen pågått länge, sannolikt många år.
I många fall vill läkaren få en mer exakt diagnos, det vill säga veta vilken typ av glomerulonefrit det rör sig om. Det kan vara viktigt för behandlingen. Då tar man ett vävnadsprov från njuren, en så kallad biopsi. En tunn ihålig nål sticks in i njuren och stansar ut en vävnadsbit som sedan undersöks i mikroskop. Exempel på benämningar på olika typer av njurinflammation är:
• Mesangiell proliferativ glomerulonefrit även kallad mesangioproliferativ glomerulonefrit. Den vanligaste formen kallas IgA-nefrit eller IgA-nefropati.
• Membranös glomerulonefrit, även kallad membranös nefropati.
• Fokal segmentell glomeruloskleros, förkortas FSGS.
• Membranproliferativ glomerulonefrit, även kallad mesangiokapillär glomerulonefrit
Behandling
I många fall av glomerulonefrit finns ingen botande behandling. Högt blodtryck ska behandlas med läkemedel som kallas ACE-hämmare eller angiotensin II-antagonister.
I vissa fall av glomerulonefrit kan det bli aktuellt med immunhämmande behandling som sänker aktiviteten i immunsystemet. Det gör man eftersom immunsystemet bidrar till inflammationen i njurarna. Ett vanligt läkemedel är kortison men även andra typer av immunhämmande läkemedel kan användas.
I många fall av kronisk glomerulonefrit saknas effektiv behandling. Inflammationen leder till att njurfunktionen långsamt försämras och på sikt kan den gå förlorad. Det finns dock enstaka fall som läker ut spontant utan behandling.
Komplikationer
Glomerulonefrit leder nästan alltid till högt blodtryck vilket i sin tur ökar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Om glomerulonefrit behandlas med immunhämmande läkemedel leder detta till biverkningar, bland annat ökad risk för infektioner.