Går kvinnor i större utsträckning än män miste om effektiv njurbehandling som kan minska risk för död och sjukdomsprogress? Det har Frida Welander, läkare
vid Sundsvalls sjukhus och forskare på Karolinska institutet kommit fram till efter två års studie med hjälp av 400 000 kronor från Njurfonden.
Vad har du för bakgrund?
– Jag gick läkarprogrammet i Uppsala och gjorde delar av min specialisttjänstgöring i Stockholm innan jag och familjen flyttade till Sundsvall år 2018. I Sundsvall blev jag färdig njurspecialist samtidigt som jag började forska. Idag arbetar jag kliniskt på 80 procent och forskar på 20 procent.
forskare på
Karolinska institutet.
Varför har du intresserat dig för detta ämne?
– Det var när jag påbörjade mina doktorandstudier som jag förstod att fler kvinnor än män i världen har kronisk njursjukdom, men trots detta behandlas färre kvinnor inom njurspecialistvården. Jag började fundera på varför det var så och vad det kunde få för konsekvenser. WHO (Världshälsoorganisationen) har jämlik hälsa som ett av sina globala mål för 2030. Jag ville undersöka om det finns könsskillnader och ojämlikheter inom njurspecialistvården i Sverige, ett av världens mest jämställda länder.
Hur ser den studie ut som du har genomfört?
– Med hjälp av Svenskt Njurregister har vi undersökt könsskillnader bland 25 000 patienter med avancerad kronisk njursjukdom, som ännu inte påbörjat dialys eller transplanterats. Faktorer som studerats är hur väl patienterna uppnått rekommenderat blodtryck, fått genomgå njurbiopsi, fått rekommenderad läkemedsbehandling, möjlighet till njurtransplantation, tillgång till njurtransplantat från levande donator och planering kring dialysvård.
Vad är resultatet av studien?
– Vi såg att endast en tredjedel av de 25 000 patienterna med avancerad kronisk njursjukdom var kvinnor. En anledning till att det är färre kvinnor inom specialistvården är biologisk då män ofta har ett mer aggressivt sjukdomsförlopp än kvinnor men vi såg också att kvinnor oftare remitteras senare än män till specialistvård. Dessutom såg vi att kvinnor i lägre utsträckning fick korrekt njursviktsdiagnos, uppnådde målblodtryck eller fick rekommenderad läkemedelsbehandling. När det kom till att genomgå njurbiopsier och att njurtransplanteras före dialysstart var det glädjande nog inga påvisbara könsskillnader. Även om kvinnor underbehandlas och underdiagnostiseras går det faktiskt bättre för kvinnor än män; vi såg att kvinnor dör i mindre utsträckning än män och har mindre behov av att starta dialys eller transplanteras.
Vad kan din forskning leda till?
– Arbetet med att stärka medvetenheten kring kvinnors hälsa pågår globalt men är lika viktigt på ett nationellt plan. Då våra data kommer från världens största register för avancerad njursjukdom är resultaten av intresse både i Sverige och internationellt. Synliggörandet av systematiska könsskillnader i njursjukvården är av yttersta vikt både i ett jämlikhetshetsperspektiv och ett kostnadsperspektiv. Det är viktigt att uppmärksamma om kvinnor i större utsträckning än män går miste om effektiv behandling som kan minska risk för både död och sjukdomsprogress. Det slutgiltiga målet är att varje individ ska uppnå sin bästa hälsopotential.
Hur tror du framtiden ser ut för njursjuka patienter?
– Jag hoppas på en jämlik vård där vi vet mer om hur vi ska individanpassa vår behandling av kronisk njursjukdom, så att vi in i det längsta kan förebygga behovet av dialys och njurtransplantation för alla. En förutsättning för detta är att det fortsätter komma viktiga studier, men också att kvinnor inkluderas i dessa studier i större utsträckning.
Vad betyder stödet från Njurfonden?
– Det betyder jättemycket på två sätt. För det första en uppmuntran att studera detta ämne som jag tycker är viktigt och för det andra det ekonomiska stödet som är förutsättningen för att jag kan genomföra den här forskningen.
Vill du tillägga något?
– Även om min forskning har fokus på just kvinnors hälsa är målet naturligtvis en jämlik och bättre vård för alla, oavsett kön. Vi måste fortsätta försöka förebygga den mer progressiva njursjukdomen som män ofta erfar, men samtidigt inte underbehandla kvinnor inom njursjukvården.
Text: Annelie Olsson Larsson