Blodprov, urinprov och blodtrycksmätning – det finns flera sätt att spåra njursjukdom.
Vanliga undersökningar
- Urinprovet visar mängden av äggviteämnet albumin i urinen. Ökad mängd tyder på njursjukdom.
- Blodprovet visar mängden slaggprodukter. Ökad mängd kreatinin och urea tyder på nedsatt njurfunktion.
- Blodtrycket tas vanligen i vila. Ett högt blodtryck innebär ofta medicinering och ändrad livsstil.
- Blodsockret kontrolleras med en apparat som mäter nivån av glukos i blodet, ofta från fingret.
- Blodfetter, bland annat kolesterol, mäts genom blodprov som tas på fastande mage.
- Vikten kan visa på överflödskilon. Speciellt riskfyllt anses det att vara med mycket bukfett.
Provsvar
Laboratorieanalyser har man rätt att få en kopia på. Läkaren kan förklara vad man mäter och om värdena avviker från det ”normala”.
Ämnen man mäter
Urea bildas vid nedbrytningen av protein och är ett mått på ansamlingen av slaggämnen.
Cystatin C är ett ämne i blodet. Koncentrationen avspeglar njurfunktionen.
Kreatinin är ett slaggämne, som utsöndras via urinen. Mängden kreatinin beror dels på hur mycket njurarna klarat att filtrera bort, dels på den egna muskelmassan.
Kreatinin-clearance är ett mått på njurarnas förmåga att utsöndra kreatinin utifrån den totala urinmängden insamlad under ett dygn.
Iohexol-clearance är ett mått på njurarnas funktion som man får fram genom att injicera ett kontrastmedel i blodet och följa hur snabbt det försvinner ur kroppen.
Njurbiopsi
Ett vävnadsprov som utförs på sjukhus under lokalbedövning.