Var din egen kock

Många som får diagnosen kronisk njursjukdom, CKD, är intresserade av vad de själva kan göra för att bromsa försämringen av njurfunktionen. De första råden är ofta förebyggande livsstilsåtgärder – att sluta röka, motionera regelbundet, hålla normal vikt och kontrollera blodtrycket.
Den matintresserade brukar fundera över om kosten spelar roll. Men trots att kostrådgivning kan ingå i behandlingen, får man oftast inte träffa en dietist förrän i senare stadier av sjukdomen.

Carla Avesani är dietist och docent vid Karolinska institutet i Stockholm och forskar om näringsaspekter vid CKD. Hon framhåller att kostråden till personer med CKD alltid måste vara individuella:

– Det finns inte en specifik diet som passar alla. När vi ger rekommendationer tar vi hänsyn till flera aspekter, till exempel om patienten har högt kalium eller är undernärd. Det är så mycket som spelar in varför vi bedömer från fall till fall, säger hon.

Det finns dock ett råd som gäller alla, och det är att vara uppmärksam på saltet. Ett överdrivet saltintag belastar njurarna och bidrar till förhöjt blodtryck. Max en tesked, eller cirka fem gram om dagen, är behandlingsmålet i Nationellt vårdprogram för kronisk njursjukdom. Och det gäller inte bara saltet man tillsätter maten hemma. Mycket av den mat du köper i affären innehåller redan salt.

Att kontrollera proteinintaget är också en rekommendation. Här påverkar kroppsstorlek och CKD-stadium hur mycket protein som är lämpligt. Till exempel kan personer med CKD, som inte har börjat i dialys, må bättre av att minska på proteinet. Det bör planeras i samråd med dietist för att undvika viktnedgång och undernäring. De som startar i dialys rekommenderas en mer proteinrik kost.

Generellt är det bra för personer med CKD, ja egentligen för alla, att laga mat från grunden. Då har man god koll på råvarorna och eventuella tillsatser. Något som helst bör undvikas är det som kallas ultraprocessad mat. Det är mat som har bearbetats industriellt på ett visst sätt.

– De produkterna innehåller så många tillsatser för att påverka färg, konsistens och smak. De flesta tillsatser är baserade på natrium, kalium och fosfater. Och när vi får i oss tillsatt kalium och fosfat tar kroppen upp mer av det, än när det förekommer naturligt i vissa livsmedel, förklarar Carla Avesani.

Här är det viktigt att skilja på begreppen processad och ultraprocessad. Att mat är processad behöver i sig inte vara dåligt. Det betyder bara att den har bearbetats, till exempel torkats, konserverats eller pastöriserats. Det är metoder som ofta används för att förlänga hållbarheten, och påverkar inte råvaran särskilt mycket.

Enligt Livsmedelsverket finns ingen officiell definition av ultraprocessad mat. Men forskare har tagit fram en skala och kategoriserat livsmedel efter grad av bearbetning. Till den ultraprocessade kategorin hör industriellt tillverkad mat som bearbetats för att få mycket lång hållbarhet, och genom tillsatser bli mer tilltalande. Hit hör till exempel chips, godis och läsk, men även många färdigrätter och pulversoppor.

– Med andra ord, om du lagar maten själv hemma ökar chansen att få till det rätt. Lita på dina köksinstinkter och bli din egen kock, rekommenderar Carla Avesani.

Text: Sara Norman