Njurarna kan drabbas av ett stort antal olika sjukdomar som kan delas in i medicinska och kirurgiska. De kirurgiska går ofta att operera och därmed bota till skillnad från de medicinska som är kroniska. På engelska heter det Chronic Kidney Disease, varför kronisk njursjukdom på svenska ofta betecknas med förkortningen CKD.
Riskfaktorer
Då kronisk njursjukdom, CKD, i tidiga stadier inte ger några symtom rekommenderas personer med högre risk att drabbas att göra en årlig kontroll av njurarna. Det gäller om du har något av:
- Diabetes
- Högt blodtryck
- Hjärt-kärlsjukdom
Medicinska njursjukdomar
De medicinska njursjukdomarna drabbar all njurvävnad i kroppen – bägge njurarna blir sjuka. De flesta medicinska njursjukdomar kännetecknas av att:
• de ger få eller inga symtom från njurarna
• de är kroniska och leder till en långsam försämring av funktionen i njurarna
• de kan sällan botas. Däremot kan sjukdomsprocessen bromsas så att njurfunktionen blir stabil eller försämras mycket långsamt
• behandlingen består ofta av ett flertal olika läkemedel
• många leder till att njurfunktionen så småningom går förlorad
• förloppet är mycket långsamt. Det kan gå mer än 10-20 år från första sjukdomstecknet till dess att njurfunktionen minskat till under tio procent vilket innebär behov av dialys eller njurtransplantation
• när symtom uppstår orsakas de av den nedsatta njurfunktionen, det vill säga av att slaggprodukter ansamlas i kroppen
Primära och sekundära njursjukdomar
De medicinska njursjukdomarna kan delas in primära och sekundära njursjukdomar.
• Primära medicinska njursjukdomar drabbar bara njurarna – resten av kroppen påverkas inte av sjukdomen. Inflammation i njurarna (glomerulonefrit) är den vanligaste primära medicinska njursjukdomen.
• Sekundära medicinska njursjukdomar innebär att njurarna påverkas av en sjukdom som drabbar flera av kroppens organ. Diabetes och högt blodtryck leder till skador i blodkärlen i många organ och är de vanligaste orsakerna till sekundära medicinska njursjukdomar.
De medicinska njursjukdomarna kan även delas in med ledning av hur sjukdomen skadar njurvävnaden.
• Inflammation i njurarna. Inflammation innebär att kroppens immunsystem har aktiverats. Det finns medicinska njursjukdomar som orsakas av att ett aktiverat immunsystem leder till en inflammation i njurvävnaden.
• Sjukdomar i njurarnas blodkärl. För att blodet ska kunna renas från slaggprodukter, till exempel urinämne, måste det passera genom njurarnas blodkärl. Sjukdomar i blodkärlen är den vanligaste orsaken till sekundära medicinska njursjukdomar. Diabetes och högt blodtryck är de vanligaste orsakerna till skador i njurarnas blodkärl.
Ärftliga medicinska njursjukdomar
Den dominerande ärftliga njursjukdomen är cystnjurar, även kallad polycystisk njursjukdom. Njurarna blir genomsatta av tunnväggiga blåsor (cystor), som långsamt tillväxer och tränger undan njurvävnaden. Alports syndrom är en annan ärftlig sjukdom som leder till njursvikt.
Kirurgiska sjukdomar som drabbar njurarna
Till de kirurgiska sjukdomar som kan drabba njurarna hör njursten och cancer i njurarna. De kirurgiska sjukdomarna är nästan alltid ensidiga, det är bara den ena av de två njurarna som drabbas. Njursten och cancer går ofta att operera och det är vanligt att patienten blir botad av operationen.
Här kan du läsa mer om att leva med kronisk njursjukdom, CKD (länk till extern sida): Min njurresa>