Inför valet 2026 lyfter Njurförbundet fyra områden lite extra; tidig upptäckt, rätt till läkemedel, leva med dialys och ha råd att vara sjuk. Kronisk njursjukdom är en växande folksjukdom som ofta upptäcks för sent, trots att tidiga insatser kan rädda liv, minska lidande och spara stora resurser. Samtidigt möter många njursjuka ojämlik tillgång till behandling, begränsningar i sin vardag och en tung ekonomisk börda.
Tidig upptäckt räddar liv
Tidig upptäckt av njursjukdom räddar liv och sparar miljarder – inför screening och beslutsstöd i primärvården
Kronisk njursjukdom har vuxit fram som en tyst, global epidemi. Om inga kraftfulla åtgärder vidtas, beräknas njursjukdom bli den tredje vanligaste dödsorsaken i världen till år 2050.
Kronisk njursjukdom upptäcks ofta alldeles för sent. När diagnosen väl ställs har många patienter redan en kraftigt nedsatt njurfunktion, vilket leder till ett stort personligt lidande och i många fall behov av livslång dialys eller transplantation. Detta sker trots att det i ett tidigt skede finns goda möjligheter att bromsa sjukdomsförloppet med enkla insatser som läkemedel och livsstilsförändringar.
Konsekvenserna av sen upptäckt är inte bara allvarliga för individen, de är också mycket kostsamma för samhället. Dialysbehandling kostar mellan en halv till en miljon kronor per patient och år, samtidigt som den ofta innebär nedsatt arbetsförmåga och ökat behov av stödinsatser.
Riskgrupperna är väl kända: personer med diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom. Genom att systematiskt screena dessa grupper och genom att systematiskt använda digitala beslutsstöd i primärvården kan sjukdomen upptäckas tidigare, behandling sättas in i tid och behovet av dialys minska.
Att inte agera tidigt innebär att både lidande och kostnader fortsätter att öka, helt i onödan.
De tog inte ens ett urinprov.
Carin Nordberg allvarliga njursjukdom missades. Läs hennes berättelse >
Njurförbundet vill:
- att screening för kronisk njursjukdom införs för personer med diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom
- att det införs digitala beslutsstöd på landets vårdcentraler för att underlätta identifiering av patienter med risk för kronisk njursjukdom
Rätt till behandling
Om njursjuka får tillgång till nya och effektiva läkemedel skulle färre behöva transplantation och dialys
I ett tidigt skede går det att bromsa sjukdomsförloppet för njursjukdom med livsstilsförändringar och läkemedel, det kan minska risken för att senare behöva dialys eller transplantation.
På senare tid har en mängd nya och effektiva njurläkemedel tagits fram och godkänts på EU-nivå med bevisbart goda resultat. Men dessa läkemedel kommer inte våra njursjuka i Sverige till godo. Ibland kan även patienter i en region nekas läkemedel som patienter i andra regioner får tillgång till. Vi förstår inte riktigt varför?!
Måste man flytta för att få rätt medicin?
Läs om Karolis, 18, kamp för att få rätt medicin >
Njurförbundet vill:
- att regeringen, SKR, TLV och landets regioner tillsammans arbetar för att säkerställa att nya bevisbart effektiva läkemedel för njursjuka blir tillgängliga och subventionerade på den svenska marknaden.
- att staten tar ett större ansvar för att säkerställa jämlik tillgång av läkemedel i landet.
Frihet att resa, arbeta och leva med dialys
Mer självdialys – höjer livskvaliteten för den njursjuka och är kostnadsbesparande för regionerna
Dialys behövs när en persons njurar har slutat fungera och innebär att en patient måste vara uppkopplad mot en maskin för att rena njurarna, ca 3–5 gånger i veckan ungefär 4–8 timmar åt gången. I de flesta fallen sker dialysen på sjukhus.
En dialyspatient gör ca 300 sjukresor per år fram och tillbaka till sjukhuset. I regioner med stora avstånd kan en patient behöva åka sjukresa i taxi i flera timmar för att nå regionens sjukhus.
Att i stället för att åka till sjukhus kunna få göra sin dialys i sitt hem ger större frihet för patienten. Egenvård vid dialys har också visat sig leda till mindre sjuklighet och längre liv för patienten. Därtill innebär det stora vinster ur ett samhällsperspektiv: fler personer i arbete, ökade förvärvsinkomster, färre i sjukskrivning – och stora kostnadsbesparingar för sjukvården.
En dialysplats kostar sjukvården idag mellan 600 000 och 1,2 miljoner kronor per år och patient. Hemdialys beräknas till en tredjedel av kostnaden jämfört med dialys på sjukhus. Hemdialys innebär också minskade kostnader för sjukresor.
Forskare vid Göteborgs universitet har sett att information och utbildning till patienten i ett tidigt skede har stor betydelse för om det blir hemdialys eller inte.
Hemdialysen ger mig kontroll och frihet.
Två medlemmar berättar om hur de sköter sin dialys hemma >
Njurförbundet vill:
- att det införs ett nationellt mål om att 50% av de som dialyserar ska sköta sin dialys själv
- att det utformas bättre stöd till patienter som ska påbörja dialys i form av utbildning, uppföljning och tekniska lösningar
Dialys ska inte begränsa människors frihet att resa – inför en nationell garanti för gästdialys
Att kunna resa på semester och besöka släkt och vänner eller vistas i en fritidsbostad är en självklarhet för de allra flesta människor, dock inte för personer som har dialys. Idag säger regionernas dialysmottagningar att de har stora svårigheter att kunna ta emot gästande patienter under en kortare period, speciellt under sommarmånaderna.
Rekommendationen från dialysenheterna brukar vara att en patient ska höra av sig i god tid för att boka gästdialys. Men det är ingen garanti för att få plats och det kan ta tid att få besked. En utlovad dialysplats kan med kort varsel också annulleras.
Tillgången till tillfällig dialys varierar kraftigt mellan regioner och är ofta beroende av godtycke och lokala resurser. Det bör därför införas en vårdgaranti så att den utlovade dialysplatsen som bokas tre månader i förväg måste kunna hållas.
De svarade att det inte var möjligt på grund av personalbrist.
Ny medlemsundersökning: Fyra av tio nekas gästdialys. Läs mer >
Njurförbundet vill:
- att det införs en nationell vårdgaranti för gästdialys vid bokning av plats tre månader i förväg
Råd att vara sjuk
Kronisk njursjukdom slår hårt mot den som drabbas – inför ett övergripande tak för läkemedel, sjukresor och vårdbesök
Förra året höjdes högkostnadsskyddet för läkemedel med 1000 kr till 3800 kr vilket har varit ett tufft slag för njursjuka och transplanterade som är beroende av många läkemedel. Men även sjukresor, vårdbesök och andra dialysrelaterade merkostnader slår hårt mot en person som är kroniskt njursjuk.
Att vara svårt njursjuk innebär också oftast ett inkomstbortfall på grund av sjukskrivning eller minskad arbetsförmåga. För många är den ekonomiska situationen redan ansträngd när sjukdomen förvärras.
Dagens system med flera separata högkostnadsskydd och regionala skillnader gör att många njursjuka tvingas bära en orimlig ekonomisk börda, trots att deras behandling är livsnödvändig.
Till slut blir det en klassfråga att vara kroniskt sjuk.
Två medlemmar berättar om hur ekonomin drabbas vid kronisk njursjukdom >
Njurförbundet vill:
- att det införs ett övergripande högkostnadstak för sjukvårdsrelaterade merkostnader för kroniskt njursjuka
