”Hemdialysen ger mig kontroll och frihet”

När njurarna slutar fungera förändras livet i grunden. För många innebär dialys flera timmar på sjukhus, flera gånger i veckan, och en vardag som helt måste anpassas efter vårdens tider. Men det finns ett annat sätt.

Gunbritt Stålberg i Göteborg och Henrik Eriksson i Vänersborg är två patienter som i dag sköter sin dialys hemma. Deras berättelser visar vad som händer när vården i stället anpassas efter patientens liv.

Egen kontroll och bättre livskvalitet

Gunbritt har hemodialys (bloddialys) i hemmet:
– Eftersom jag har haft diabetes typ 1 i många år är jag van att sköta min egen vård. Jag vill ha kontroll.

I stället för att boka sjukresor och åka fram och tillbaka till sjukhuset flera gånger i veckan kan hon sköta behandlingen hemma.

– Att göra det hemma betyder att jag inte behöver resa och sen är det ju framför allt att schemaläggningen blir min, påpekar Gunbritt.

Det ger henne en helt annan frihet och möjlighet att engagera sig ideellt, bland annat i Njurförbundet. Gunbritt lyfter också att hemhemodialys inte alltid är något som patienter får information om, trots att möjligheten finns.

Det tar på en att vara bunden till en maskin.

Henrik Eriksson har levt med njursvikt i 40 år. Han var 16 år när hans njurfunktion var nere på 20 procent. Kort därefter slutade njurarna fungera helt. Fyra transplantationer har han gått igenom. En njure från sin mamma. En donerad njure som gav honom sju år utan dialys.

– Under de åren kändes det som att börja leva igen, aäger Henrik.

När även den slutade fungera var han tillbaka i sjukhusdialys, sex timmar åt gången, tre dagar i veckan.

– Det tar på en att vara bunden till en maskin för att överleva, konstaterar han.

För tjugotvå år sedan fick Henrik möjlighet att ta hem en bloddialysmaskin. Efter utbildning började han sköta behandlingen själv. Med tiden lärde han sig att köra dialysen nattetid. I dag kan Henrik arbeta heltid tack vare att dialysen sker på natten.

– Själva behandlingen går när jag sover. Det gör att jag har hela dagarna fria. Det har löst sig väldigt bra, berättar Henrik-

Egenvård som ger frihet

För både Gunbritt och Henrik handlar hemdialys inte om bekvämlighet, utan om ett mer självständigt liv trots allvarlig sjukdom.

– Det blir en helt annan frihet. Jag kan vara hemma, jag kan bestämma själv och jag känner mig inte lika bunden, säger Gunbritt.

När behandlingen kan anpassas efter livet, i stället för tvärtom, ökar både livskvalitet och möjligheten att fortsätta arbeta och vara aktiv.

Samtidigt som hemdialys ger stora vinster för patienten innebär det också stora besparingar för sjukvården. En dialysplats på sjukhus kostar i dag mellan cirka 600 000 och 1,2 miljoner kronor per patient och år. När fler kan sköta sin dialys hemma minskar behovet av dialysplatser, transporter och personalresurser.

– Det jag tror är viktigt för att öka hemdialys är att personalen som jobbar med njursjuka får klara direktiv att jobba med just det.” säger Henrik.

Trots de tydliga fördelarna är det långt ifrån alla som får information om eller möjlighet att välja självdialys när de ska påbörja behandling. Gunbritts och Henriks berättelser visar vad som är möjligt när patienten får rätt stöd, utbildning och förutsättningar.

Njurförbundet vill se en förändring

Njurförbundet menar att fler njursjuka måste få möjlighet att välja självdialys.

Vi vill därför se:

• ett nationellt mål om att 50 % av alla som dialyserar ska ges möjlighet till självdialys
• bättre stöd till patienter som ska påbörja dialys, i form av utbildning, uppföljning och tekniska lösningar

Läs mer om Njurförbundets valfrågor 2026 >