Arne, 82 år, är en av de äldsta patienterna i Sverige med bloddialys i hemmet. Sedan tre år har han en dialysapparat hemma som han kör varannan dag i fyra och en halv timme. Han säger att sköterskan på dialysavdelningen i Kalmar varit ett stort stöd för att ta hem dialysen.
– Ingeli Gustavsson, sjuksköterska sedan 30 år på dialysen i Kalmar, är en bra chef och uppmuntrade mig att ta hem dialysen, säger Arne.
Var sjätte vecka är Arne på kontroll på dialysavdelningen i Kalmar. Arne säger att han tycker att fler borde ha sin dialys hemma och slippa alla resor fram och tillbaka. Orsaken till att det inte är så tror han ligger i att patienterna kanske är lite rädda för vad det innebär att sköta dialysen hemma.
– Använd tiden då du är på dialys på sjukhuset till att lära dig hur det går till så är det lättare sedan att ta hem dialysen. Så gjorde jag, säger Arne.
Arnes problem med njurarna upptäcktes i samband med att han oljade in en tv-bänk som han köpt till hemmet. Efter det blev han sjuk och hamnade på sjukhus.
– Att snickra och fixa är min hobby och jag tänkte att jag skulle stryka in den nya tv-bänken jag köpt med olja så den skulle hålla bättre. Oljan skulle strykas in tre gånger med lite väntetid emellan. Jag höll på där i källaren i lite över två timmar, säger Arne.

Namn: Arne Johansson  Ålder: 82 år
Bor: Virserum i Kalmar län  Familj: Fru Siv, 80 år.
Tre barn och två barnbarn och fyra barnbarnsbarn
Hälsa: Dialys i sju år. Bloddialys i hemmet sedan tre år
Motto: Ta vara på varje dag!

Använd tiden då du är på dialys på sjukhuset till att lära dig hur det går till.

På kvällen så fick Arne huvudvärk och ont i ryggen och på natten frossa. Dagen efter så kissade han blod.
– Det blev en akutresa till sjukhuset i Oskarshamn och där konstaterade de att båda mina njurar lagt av, dess­utom hade jag lunginflammation. Jag blev förflyttad till Kalmars sjukhus och var inlagd där i 29 dagar och fick dialys. Jag spenderade hela julen på sjukhuset, säger Arne.
Efter det här fick Arne regelbunden påsdialys vid sjukhuset i Kalmar men ödet hade mer otrevliga besked att komma med. Några månader sedan fick han nämligen besked om att hans prostatacancer blivit värre.
– Jag har haft väldig otur under resans gång. Det är ett under hur jag klarat av allt, säger Arne.

Efter ett tag med påsdialys fick Arne byta till blod­dialys. Bloddialysen skötte han på sjukhuset i Kalmar, 11 mil hemifrån. Arne beskriver det som ett maratonlopp med bloddialys – att det tar mycket på krafterna. Det tog även mycket restid, tre timmar dit och hem fyra gånger i veckan.
– Jag har haft problem med att få en fungerande fistel och har fått kateter fyra gånger i bröstet. Nu har jag en fistel i armen. Det är väldigt jobbigt att gå igenom en sådan process, men nu fungerar allt och jag har dialysen hemma, säger Arne.

Arne kommer senast från en tjänst som brandman på deltid som han jobbat som i 25 år. Han har även samtidigt arbetat på ett aluminiumföretag. För att klara yrket som brandman måste man ha bra kondition och Arne hade hand om gymnastiken varje vecka.
– Jag önskar att jag idag orkade gå ut mer och promenera i friska luften men som det är nu så använder jag främst ett gåband i källaren, säger Arne.
När det kommer till kosten säger Arne att han undviker bananer, som innehåller mycket kalium, och inte dricker mer än en liter vatten per dygn. Mot artrosen i handlederna äter han nyponpulver och säger det fungerar utmärkt.
– På grund av att jag är så gammal och har prostata­cancer så ville man inte transplantera mig med en ny njure, säger Arne.
Arne säger att han tycker att Njurförbundet och Njurfonden gör ett viktigt arbete för njursjuka och säger att han själv ringde upp Njurförbundets ordförande Håkan Hedman för ett tag sedan.
– Jag hade inte fått ersättning för vatten och el från Kalmars sjukhus på tre månader för att jag sköter dialysen hemma. Men sedan fick jag hela ersättningen, det var bara ett missförstånd. Håkan stöttade mig i detta, säger Arne.
Arne säger även att han när han fyllde 80 år bad han släkt och bekanta att skänka pengar till Njurfonden. Det blev cirka 4000 kronor dit. Sådana insamlingar är något Arne tycker fler skulle göra.

Familjen har varit det viktigaste stödet för mig.

När Arne har dialys så lyssnar han mycket på Sven Ingvars och på när Marcus Oscarsson på TV4 pratar politik. Ett annat intresse är familjens stuga på Ullvarp, cirka fyra kilometer från där Arne bor. Arne har släktforskat och sett vilka som tidigare bott i stugan, som är från år 1741.
– Familjen har varit det viktigaste stödet för mig med allt som jag gått igenom. Jag gillar att umgås med mina fyra barnbarnsbarn och hoppas snart att coronan går över helt. Jag och min fru har fått två sprutor vaccin nu så det känns bra, säger Arne.
Arne har även en nio år yngre bror som också har bloddialys i hemmet. Han fick problem med njurarna efter en allvarlig halsfluss.
– Ödet har gjort så att både min bror och jag måste ha dialys. Njurproblem kan komma på grund av många olika orsaker. Jag hoppas i alla fall att jag får leva lite längre och se vad framtiden har att erbjuda, säger Arne.

Text: Annelie Olsson Larsson Foto: Karl Nilsson

HEMHEMODIALYS (HHD)

Bloddialys kan utföras hemma, själv eller med stöd av närstående alternativt annan person. Patienten får lära sig sköta en dialys­apparat som är anpassad till att användas i hemmet, vilket ger ökat frihet. En annan fördel är att man kan välja tätare dialyser, vilket är att föredra rent medicinskt. Det krävs utrymme att förvara både apparat och tillbehör. Omkring 130-140 personer i Sverige har bloddialys i hemmet.