Namn: Bert-Åke Varg
Ålder: 90 år Bor: Stockholm
Hälsa: Går i bloddialys, född med en njure
Familj: Fru Julianna, tre barn, sex barnbarn och sju
barnbarnsbarn
Motto: Allt du säger och tror kan hända!

Det känns som en ära att få intervjua Bert-Åke Varg, en av våra mest uppskattade skådespelare, som nu fyllt 90 år. Roligt har vi också under intervjun. Bert-Åke berättar underbara historier och anekdoter från sitt liv och vi skrattar mycket.
­– Jag är född med ett glatt sinne och är positiv. Jag har lärt mig se det positiva även om det är tungt. Att ha roligt är det bästa i livet, säger Bert-Åke.
Och roligt säger han att han har haft under sin karriär. Han har bland annat gjort ugglan Helge i det klassiska barnprogrammet Från A till Ö, maskinchefen Gustav i Rederiet, spelat Fantomen på Operan och röstdubbat Tintin och Fablernas värld. Slog igenom gjorde han som grammofonsångare med Kökspolka 1956. Musiken kom hemifrån med en mamma som spelade gitarr.
– Jag är tacksam och stolt att jag klarat mig som frilans i nästan 70 år. Jag är ingen karriärist men har haft tur och fått jobba mycket, säger Bert-Åke.
Sedan två och ett halvt år går han i blod­dialys tre gånger i veckan och tre-fyra timmar åt gången på Söder­sjukhuset i Stockholm. Den enda njuren han har har nedsatt funktion och dialys var den enda utvägen.
– När jag var 61 år så upptäcktes det att jag var född med bara en njure. Läkaren sa då att den var stor och fin och fungerade utmärkt. Man kan ju klara sig på en njure och det gjorde jag länge, säger Bert-Åke Varg.

På grund av dialys är hans liv nu begränsat och den tar på hans krafter. Han har sålt sin båt och han tycker det är ett gissel att det ska vara så svårt att få gästdialys.
– Som tur är har jag min fru Julianna som sköter om mig. Hon påminner mig om att jag brukar känna mig bättre dagen efter dialysen, säger Bert-Åke.

Bert-Åke tycker att njursjukvården fungerar bra men säger att forskningen om njursjukdomar har för lite resurser. Han menar att sjukdomar kring hjärta, lungor och cancer får mycket mer pengar, men att mer pengar behövs till forskningen om njurar. Han säger att fler borde förstå att det är roligt att få något men att ge bort något är roligare.
– Det borde belönas att skänka pengar till forskningen. De som skänker pengar borde få betala mycket mindre i skatt, menar Bert-Åke.
Han tycker inte man inte ska gräva ner sig i den sjukdomen man har, det blir inte bra. Han har levt med att hans pappa hade astma och jobbade på fabriken i Hörnefors där Bert-Åke är född. Miljön var inte så bra.
– Pappa sa till mig att gör vad du vill men ta dig härifrån. Så då flyttade jag till Stockholm och började på Calle Flygare Teaterskola, säger Bert-Åke.

Nu kan han blicka tillbaka på en lång karriär där han säger att han haft turen att ha bra folk omkring sig och att det aldrig varit något bråk med kollegor. Det uppskattar han mycket. Nu som pensionär så gillar han annars att titta på sport, dokumentärer och program om övernaturliga fenomen.
– Jag tror att jag har förmågor som bland annat innebär att jag kan få kontakt med de döda, det upplevde jag när jag var liten och när min kollega i Rederiet Gösta Prüzelius gick bort. Det här går inte att avfärda, säger Bert-Åke och tillägger att hans fru är synsk.
Han tror att en del personer har vissa speciella gåvor och att det är viktigt att beakta. Om det här pratade han i sitt sommarprat som sändes den 20 augusti i P1.

Familjen är viktig för Bert-Åke. Han har tre barn med sin första fru Annette som han var gift med i 36 år och som gick bort efter en hjärntumör. Sedan träffade han sin nuvarande fru Julianna som fyller 75 år i sommar och som betyder mycket för honom. De gifte sig 1997. Utan henne, säger han, skulle han vara på ett hem.
– Jag är inte rädd för döden. När man föds öppnas en dörr och sedan har man en vandring genom livet och så kommer en dörr som är slutet eller början på något nytt, säger Bert-Åke.

Han har åsikter om mycket och poängterar att det är viktigt att säga ifrån ibland över felaktigheter i samhället och vården. Han berättar upprört att på hans vårdcentral så har läkaren sju minuter för varje patient. Han försöker också göra rösten hörd för att fler ska donera organ. Bert-Åke menar att det var bättre förr i tiden då läkarna inte hade någon dator och tog sig tid för patienterna.
– Jag skulle önska att de unga i samhället revolutionerade och demonstrerade mer över orättvisor. Annars blir ju landet dött, menar Bert-Åke.

Under sommaren ska Bert-Åke bara vara hemma och gå i dialys. Han säger att han försöker sova när han har dialys så han får en paus. Han försöker också äta även om dialysen tar bort delar av matlusten och han försöker gå kortare promenader. Han har ett dåligt hjärta också och hjärtflimmer, så han orkar inte gå så långt.
Till andra njursjuka och dialyserande personer vill Bert-Åke säga:
– Ta dagen som den kommer, man måste leva med det här. Jag hoppas att vi får en allt finare vård och att vi tack vare forskningen kanske bara behöver ta en tablett i framtiden och kan strunta i dialysen.

Text: Annelie Olsson Larsson
Foto: Peter Knutson

BLODDIALYS
När mindre än tio procent av funktionen återstår är det dags att ersätta njurarnas funktion. Det finns två behandlingsalternativ: dialys eller en njurtransplantation. Vid bloddialys renas blodet utanför kroppen med hjälp av en dialysmaskin. Behandlingen tar ofta omkring fyra timmar och upprepas vanligen tre gånger i veckan. Behandlingen kan utföras i hemmet eller på klinik.

INFO
Ungefär 1 av 1000 personer föds med bara en njure. Att födas med bara en njure är vanligare bland pojkar än flickor