Helgen 9–10 maj samlades 55 personer på Hotel C i centrala Stockholm för att delta i Njurförbundets program för lördagen och själva förbundsstämman på söndagen. Håkan Hedman, ordförande i Njurförbundet sedan 1985, började lördagen med att hälsa alla välkomna och sa att det var roligt att så många kunde komma. Han berättade om sitt engagemang i Njurförbundet under 49 år och att målet varit att avveckla verksamheten för att den inte behövs, och konstaterade att dit har vi inte nått ännu. Några av de viktiga frågor som Njurförbundet behöver driva är tidig upptäckt och prevention samt att nya läkemedel blir tillgängliga för alla som behöver de.– Det är viktigt att göra njurarna mer kända. De är lika viktiga som hjärtat, sa Håkan Hedman i sitt inledande tal.
Peter Stenvinkel, professor och överläkare på Karolinska institutet, talade därefter under rubriken ”Global njurhälsa – hur kan vi möta den tysta pandemin?”. Han tog upp att 14,2 procent av världens befolkning tros lida av kronisk njursjukdom det vill säga 850 miljoner vuxna och att njursjukdom år 2050 kommer vara den tredje vanligaste dödsorsaken.
WHO har nu uppmärksammat att detta är ett folkhälsoproblem vilket är bra. Han förklarade att dialysbehandling ger ett stort klimatavtryck och att det är viktigt med tidig upptäckt och modern behandling så att dialys kan undvikas. Hoppet står till nya effektiva läkemedel som SGLT2 hämmare och GLP-1-receptoragonister, vilket är mediciner som vi hämtar från djur och natur. GLP-1 finns i gilaödlans saliv och SGLT2 finns i äppelträdets bark. I Amazonas finns 200 frukter och bär som kan vara till nytta framöver för att använda som botemedel mot olika sjukdomar.
Sedan talade Anders Christensson, professor vid Lunds universitet om satsningar på njurvården i Skåne som gett resultat. I Skåne har man bland annat minskat dialysberoendet, sänkt blodtrycket hos sina patienter och ökat andelen som har dialys i hemmet. Allt bygger på ett nära samarbete mellan profession, sjukhus och primärvård samt patienter, patientföreningar och anhöriga.
– År 2018 var det kris i region Skåne och sjukhuset i regionen fick skicka dialyspatienter till Småland. Då la jag och Ronny Ljung på Njurförbundet Sydsverige fram en ny plan för politikerna vilket ledde till att vi fick 44 miljoner kronor per år till njursjukvården i Skåne, sa Anders Christensson.
Det tog tid att vända skutan men nu fungerar allt bra. Till exempel har det gjorts en blodtryckssatsning så att patienterna kan mäta sitt blodtryck hemma i samarbete med primärvården. Alla njurmottagningar i Skåne har anställt ytterligare en sjuksköterska med inriktning hypertoni. Det satsas på att fler ska ha påsdialys i hemmet istället för bloddialys på sjukhuset. Målet är att minska insjuknandet i CKD 5 med behov av dialys. Framgångarna har även intresserat sjukvårdsminister Elisabet Lann som varit på besök.
Njurförbundets valfrågor stod sedan i fokus. Alla som var närvarande fick ett kompendium med frågorna och fick diskutera det i mindre grupper. Inför valet 2026 lyfter Njurförbundet fyra områden lite extra; tidig upptäckt, rätt till behandling, leva med dialys och ha råd att vara sjuk.
Därpå följde en inspirationsföreläsning av Henrik Widegren, läkare som är med i tv-programmet ”Fråga Lund” och artist.
