Sommaren 2018 råkade en familj ut för att sonens epilepsimedicin inte längre gick att få tag på i Sverige. Tillverkaren hade helt enkelt slutat tillverka medicinen i den form sonen var förskriven, utan att familjen hade fått information om detta.
Engagerad sjukvårdspersonal kunde till sist hitta en tillverkare i England, men innan det löste sig var oron stor för att de helt enkelt skulle stå helt utan medicin den dag lagret hemma tog slut.

Situationen väckte frågan i Njurförbundet hur det står till med beredskapen i Sverige för att livsviktiga läkemedel inte ska ta slut. Våra medlemmar är ofta kroniskt sjuka och beroende av att dagligen ta sina mediciner.

Situationen är absurd då ingen myndighet utövar tillsyn att läkemedel ska finnas tillgängliga

– Det måste finnas ett nationellt myndighetsansvar för försörjningen av livsviktiga läkemedel, men det visade sig att det saknas idag, säger Håkan Hedman, förbundsordförande i Njurförbundet.
Ansvaret för sjukvården i Sverige, där läkemedelsförsörjning ingår, ligger fördelat hos våra 21 landsting och regioner. Det är landstingen som ska försörja sjukhusen med läkemedel. Men när det gäller öppenvården, till exempel om du fått ett recept hos vårdcentralen, så är det de privata apotekskedjorna som står för läkemedelsförsörjningen. En central samordningsfunktion saknas som kan ha överblick och besluta om tillgång och lagerhållning för hela landet.
Familjen som drabbades i somras är inte ensamma om att plötsligt stå utan ett livsviktigt läkemedel.
– Situationen är absurd då ingen myndighet utövar tillsyn att läkemedel ska finnas tillgängliga till de patienter som behöver dem. Har man inlett behandling hos en patient måste man se till att medicinen också tillhandahålls, säger Håkan Hedman och efterlyser ett tydligare samhällsansvar.

Njurförbundet ställde en fråga om ansvaret för att livsviktiga läkemedel alltid kan tillhandahållas till kroniskt sjuka patienter och andra patienter som är i akut behov av ett visst läkemedel till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som har till uppgift att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser.
Risken för att läkemedel tar slut när vi saknar lager kan bli akut i händelse av kris eller krig. I mars i år konstaterade Riksrevisionen i en rapport att Sverige saknar beredskap för en tryggad läkemedelsförsörjning.
En debattartikel av förbundsordförande Håkan Hedman har också publicerats i tidningen Dagens Medicin.

Njurförbundet är inte ensamma om att ha uppmärksammat bekymret. Just nu pågår ett omfattande läkemedelsprojekt hos Socialstyrelsen, som tillsammans med Lunds Universitet kartlägger alla läkemedelsflöden och läkemedelstillgången i Sverige. Syftet är att lägga fram ett förslag på hur en hållbar beredskap för läkemedelsförsörjning ska kunna genomföras i Sverige. Projektet kommer att redovisas nästa år, 2019.

Rådet till personer som står på kronisk medicinering är att hämta ut sin medicin inom det godkända intervallet innan den tar helt slut, så att man har en liten läkemedelsbuffert hemma för några veckor.

Text: Sara Norman

INFO

Ingen myndighet har idag nationellt ansvar för att läkemedel ska finnas tillgängliga till behövande patienter. Landstingen/regionerna ansvarar för läkemedelsförsörjning till sjukhusen. Apoteken försörjer öppenvården.
Ett projekt hos Socialstyrelsen och Lunds Universitet kartlägger situationen och ska lägga fram förslag 2019 på beredskap för läkemedelsförsörjning i Sverige.

TIPS

För att minska risken att du står helt utan medicin om den skulle vara slut på apoteket, se till att du har en liten läkemedelsbuffert hemma för några veckor. Hämta ut din medicin inom det godkända intervallet innan den tar helt slut.