När vaccinet mot covid-19 blir tillgängligt ska det i första hand erbjudas personer som har störst behov av att få skydd mot svår sjukdom. Det är en grundprincip som Folkhälsomyndigheten följer när den ska ge rekommendationer inför att vaccineringen kommer igång. Till att börja med har myndigheten valt att prioritera personer på äldreboenden eller som har hemtjänst, och personal inom till exempel äldreomsorg och sjukvård, som arbetar nära dessa. Även vuxna som bor med personer som har hemtjänst prioriteras.
Först i nästa steg kommer riskgrupper, tillsammans med övrig omsorgs- och sjukvårdspersonal, att erbjudas vaccin. Folkhälsomyndigheten håller för närvarande på att ta fram en mer detaljerad prioriteringsordning.
Att inte personer i riskgrupp, som har hög risk bli svårt sjuka eller dö om de smittas, finns bland de främst prioriterade oroar Njurförbundets ordförande Håkan Hedman:
– Vi har sett en överdödlighet både bland smittade personer som går i dialys och som är njurtransplanterade. Dialyspatienter har dessutom en ökad risk att exponeras för smitta i samband med sin behandling på mottagningen och vid sjukresorna dit och hem, säger han.
Dödligheten låg på cirka 20–30 procent för smittade dialyspatienter, beroende på behandlingsform, och 14 procent för njurtransplanterade, enligt siffror från i våras. Med utökad testning och bättre behandlingar under senare delen av pandemin kan talen eventuellt sjunka något när ytterligare data sammanställts. Men de är långt högre än för befolkningen i övrigt.
Många av Njurförbundets medlemmar har hoppats på vaccinet. En som är besviken över prioriteringen är Jonny Berglund, 52 år och njurtransplanterad sedan två år tillbaka. Sedan i våras har han inte arbetat på grund av smittorisken. För närvarande får han vara hemma med ersättning från Försäkringskassan, men från årsskiftet är det osäkert om den möjligheten kvarstår för riskgrupperna.
– Vi som är njurtransplanterade har en gång kämpat oss tillbaka till livet. Vi har inte överlevt för att sedan få känslan att prioriteras bort för att dö, när vi en gång redan har varit döende. Dessutom är många av oss mitt i livet, med arbete och småbarn. Självklart ska de på äldreboenden och de som jobbar där vaccineras, men njurtransplanterade är en liten grupp som samhället borde se vinsterna med att prioritera, säger Jonny Berglund och tillägger att gruppen ju prioriteras för vanligt influensavaccin.
När det gäller de vaccin som utvecklats mot covid-19 är de testade på friska personer och inte personer i riskgrupper, vilket är det vanliga vid läkemedelsprövningar. Hur organtransplanterade reagerar på vaccinet är alltså för tidigt att säga. Vaccinet bygger på en helt ny princip, varken levande eller avdödat, utan syntetiskt framställt – ett stycke av coronavirusets genetiska kod. Det förklarar Ingela Fehrman Ekholm, överläkare vid transplantationskirurgiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Men hon ser inte det som skäl att vänta med vaccinering.
– Till skillnad från dialyspatienter står transplanterade på immundämpande medicin som visserligen kan påverka resultatet. Det är ändå bättre att föreslå vaccin, men vaccinering bör förstås ske i studieform så att kunskapen och säkerheten ökar, säger Ingela Fehrman Ekholm.
– Vi förutsätter att vaccinering av transplanterade sker under kontrollerade former, säger Håkan Hedman.
I skrivelsen till Folkhälsomyndigheten framhåller Njurförbundet att man delar prioritetsordningen som rekommenderas, men begär att patienter med kronisk dialysbehandling, njurtransplanterade samt personer som står på väntelista för transplantation också ska ingå i prioriteringsgrupp 1.
– Många av de personer som har njurersättande behandling är också i de högre åldersgrupperna och tillhör därmed en riskgrupp utöver sin njursjukdom. Vi måste skydda dem, säger Håkan Hedman.
2020-12-11