Tolv procent av alla personer i dialys eller med transplanterad njure har högt blodtryck som bakomliggande orsak till njursvikten. I Sverige får ungefär hälften av befolkningen diagnosen hypertoni (högt blodtryck) före 65 års ålder.
Nu kommer nya riktlinjer, ett så kallat nationellt vårdförlopp, som fokuserar på att en större andel av personer med högt blodtryck ska få rätt diagnos och behandling jämfört med idag. Detta görs genom blodtrycksmätning på personer med hög sannolikhet för högt blodtryck, följt av en strukturerad uppföljning av förhöjda värden.
De flesta personer med odiagnosticerat högt blodtryck har genomgått flera blodtrycksmätningar i vården utan att man har satt diagnos och påbörjat behandling.
– Genom att mäta blodtrycket ordentligt vid två tillfällen, och därefter besluta om diagnos och behandling, kan vi förbättra det medicinska omhändertagandet och samtidigt minska onödiga extra mätningar, säger Mattias Brunström, ordförande i den nationella arbetsgruppen för hypertoni.
Diagnosgränsen för högt blodtryck, ≥140/90 mmHg, har inte förändrats i vårdförloppet. Däremot sänks det generella behandlingsmålet från <140/90 till <130/80 mmHg för dem som diagnosticeras med högt blodtryck.
Det lägre värdet gäller också för personer med kronisk njursjukdom, då högt blodtryck sliter på njurarna. Omvänt kan man säga att ett lägre blodtryck skonar njurarna.
Vårdförloppet för hypertoni som presenterades den 1 juni har tagits fram av en nationell arbetsgrupp på uppdrag av nationellt programområdet hjärt- och kärlsjukdomar inom systemet för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.