Regeringen lämnar i en proposition förslag på nya regler om organdonation. Syftet är att förbättra förutsättningarna för en väl fungerande donations- och transplantationsverksamhet och på sikt även öka antalet organdonationer.
– Antalet donationer är högre än någonsin i Sverige och har ökat över tid, men det råder fortfarande brist på organ. Många som väntar på transplantation får vänta alltför länge. Regeringen vill möjliggöra för fler donationer och lägger nu fram flera förslag för att bidra till det, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande.
I propositionen föreslås att den rätt som närstående i dag har att förbjuda donation i de fall den möjliga donatorns inställning till donation är okänd, det så kallade närståendevetot, ska tas bort. Det innebär att närståendes roll snarare renodlas till att förmedla information om den möjliga donatorns inställning.
Vidare föreslås att medicinska insatser före döden, så kallad organbevarande behandling, få ges till en möjlig donator. Behandlingen ska dock endast få ges om den inte kan vänta till efter döden, inte medför mer än ringa smärta eller ringa skada och inte hindrar insatser för den möjliga donatorns egen skull. Behandlingen ska heller inte få pågå i mer än 72 timmar om det inte finns särskilda skäl.
Syftet med förslaget är att skapa ett tydligt lagstöd för organbevarande behandling som i de flesta fall är nödvändig för att donation efter döden ska kunna äga rum. Detta i sin tur syftar till att hjälpa svårt sjuka människor som annars skulle dö eller få en betydligt sämre livskvalitet.
Det föreslås även att ett transplantationsingrepp inte får göras om den avlidne vid sin död var vuxen och hade en funktionsnedsättning av sådan art och grad att han eller hon uppenbarligen aldrig haft förmågan att förstå innebörden av och ta ställning till donation. Syftet är att skydda personer från ingrepp som de själva inte har kunnat ta ställning till. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.
Uppdrag att kartlägga hinder
Undersökningar har visat att donationsviljan i den svenska befolkningen är hög och antalet organdonationer har över tid stadigt ökat. Trots det råder brist på organ och många som är i behov av transplantation får vänta alltför länge.
Mot bakgrund av detta ger regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga och analysera hinder i hälso- och sjukvården för en ändamålsenlig verksamhet när det gäller organdonationer. Utifrån kartläggningens och analysens resultat ska myndigheten föreslå åtgärder som kan bidra till att fler donationer kommer till stånd.
Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2022. Regeringen beräknar att avsätta medel för detta uppdrag under 2021 och 2022.
2020-11-09