Efterfrågan på medverkan i hälso- och sjukvårdens arbete från organisationer som Njurförbundet har ökat Det konstaterar Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, som idag presenterar en rapport med resultatet av en enkät. Samtidigt konstaterar myndigheten att medverkan varierar mellan olika delar av hälso- och sjukvården. Den är störst på regional nivå och inom specialicerad vård, medan den är mindre på kommunal nivå och i primärvården. Det innebär att patientmedverkan sker i låg utsträckning i den pågående omställningen till nära vård.
– Patientorganisationer förväntas bidra till utvecklingen av vården, men brister i hur samverkan är utformad gör att organisationernas kunskap inte tas tillvara. Då går vården miste om viktiga perspektiv i sitt utvecklingsarbete, säger Alva Roxell, utredare på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Patientorganisationernas möjligheter att möta efterfrågan varierar. Framför allt saknar många av de mindre organisationerna tid och resurser för att delta långsiktigt i samverkan och utvecklingsarbete. Det förstärks av att statsbidraget gynnar större och mer etablerade organisationer, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.
För Njurförbundets del är det tydligt att efterfrågan har ökat, enligt förbundsordförande Håkan Hedman:
– Vi märker ökade krav idag från myndigheter och beslutsfattare på vår medverkan, både på nationell och regional nivå. Det är positivt att de efterfrågar vår kunskap, men det krävs också att vi som ideell organisation får resurser för att kunna möta de förväntningar olika instanser har på Njurförbundet. I nuläget är det snarare så att offentliga bidrag har minskat vilket försvårar för oss att fullfölja vårt uppdrag som till största del sker genom frivilliga insatser från ideellt arbetande förtroendevalda, säger Håkan Hedman.
Rapporten visar också att det saknas kunskap om hur patientmedverkan bör användas för att utveckla hälso- och sjukvården på ett effektivt sätt. Det gör det svårt för aktörer i hälso- och sjukvården att formulera tydliga behov och att ta tillvara organisationernas bidrag. Även när organisationer bjuds in är syftet med samverkan ofta otydligt, och medverkan sker ibland sent i processer eller med litet inflytande.
– Det finns en tydlig ambition om att patientorganisationer ska vara medskapare i vårdens utveckling. För att nå dit ser vi att staten kan signalera tydligare att kollektiv patientmedverkan är viktigt och bidra med kunskap och strukturer för samordning, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Om rapporten
Myndigheten har på uppdrag av regeringen analyserat patient-, brukar- och närståendeorganisationers roll och förutsättningar i hälso- och sjukvårdens utveckling. Analysen bygger på en enkät med nära 400 organisationer, intervjuer med ett 40-tal organsiationsföreträdare samt analyser av hur samverkan fungerar på nationell, regional och kommunal nivå.
Läs rapporten ”En plats vid bordet” >