Insamlingsstiftelsen Njurfonden har idag över 10 000 givare som har bidragit till att möjliggöra årets rekordutdelning. Flera personer stödjer Njurfonden återkommande, många bidrar varje månad. Men även spontana gåvor, insamlingar i samband med begravningar, testamentsgåvor och bidrag från företag är väsentliga för att Njurfonden ska kunna göra skillnad och ge forskarna bidrag för att all ohälsa relaterad till njurarna ska kunna besegras, förebyggas, lindras och botas, vilket är det långsiktiga målet.
I år fördelas sju och en halv miljon kronor på 43 projekt, av 86 inskickade ansökningar, och det är elfte året i rad som utdelningen ökar.
– Det är väldigt roligt att vi kunnat öka utdelningen varje år sedan Njurfonden grundades. Antalet forskningsansökningar ökar också för varje år och det pågår mycket intressant njurforskning i landet. Det gör att vi kommer kunna bota vanliga njursjukdomar och förhindra komplikationer som uppstår i samband med njursjukdom, säger Håkan Hedman, Njurfondens ordförande.
– Jag tror allt fler förstår betydelsen av det forskas om njursjukdom då vi ser att antalet givare som återkommer till Njurfonden ökar stadigt. Vi kan också visa att pengarna kommer till nytta och ger resultat. Det har stor betydelse för många forskare och vi bidrar till forskning som pågår i hela landet.
En av de som får anslag i år är Kerstin Ebefors, doktor i fysiologi vid Göteborgs universitet. Hon får 250 000 kronor till forskning om IgA-nefrit, en form av njurinflammation, och nya behandlingar mot sjukdomen.
– IgA-nefrit är den vanligaste glomerulonefriten och med tiden kan den leda till att njurarna slutar att fungera. Det finns ännu ingen botande behandling av sjukdomen, men flera nya läkemedel är väg ut på marknaden och är nu i klinisk prövning. Flera av dessa läkemedel är så kallade komplementinhibitorer, alltså läkemedel som syftar till att minska en del av immunförsvaret som aktiveras vid sjukdomen, det så kallade komplementsystemet. Man vet att komplementsystemet är aktiverat vid IgA-nefrit, och att det bidar till sjukdomens fortskridande, men exakt hur komplementsystemet skadar njuren är inte känt. Projektet syftar till att undersöka hur komplementinhibitorer påverkar njurens filtrationsenheter och om de lokalt skyddar de celler där sjukdomen uppstår. Mer kunskap kring hur detta fungerar kan förhoppningsvis i framtiden leda till att man kan utveckla denna klass av läkemedel ytterligare ett steg, så att man behandla njuren lokalt, och inte slå på hela kroppens komplementsystem och därmed undvika att sänka immunförsvaret i hela kroppen, berättar Kerstin Ebefors.
Pengarna från Njurfonden betyder oerhört mycket.
– Pengarna från Njurfonden betyder oerhört mycket. Njurfonden har stöttat min forskning tidigare och även nu i årets utdelning och tack vare det kan jag fortsätta forska. Vi blir allt äldre som befolkning och många får problem med njurarna, därför behöver vi komma framåt med nya behandlingar.
Ett annan forskare som får bidrag är transplantationskirurg Henrik Benoni, doktor vid institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet. Han får 200 000 kronor till sin forskning om cancer före och efter organtransplantation, behandling och genetiska riskmarkörer. För att förhindra avstötning av den nya njuren behöver patienterna livslång immundämpande behandling. En allvarlig konsekvens av denna behandling är både en ökad risk för cancer, samt sämre överlevnad efter cancerdiagnos.
– Vi forskar för att identifiera genetiska riskmarkörer som kan hjälpa oss att förutse risken för olika typer av cancer efter transplantation, och därmed skräddarsy både den immundämpande behandlingen och screening för cancer. Vi undersöker också hur vi bäst kan följa upp transplanterade patienter med cancer för att förbättra deras prognos.
Första gången Njurfonden delade ut anslag, 2014, fick elva forskare dela på en miljon kronor. Sedan dess har insamlingen stadigt ökat och med årets utdelning på sju och en halv miljon kronor har totalt närmare 50 miljoner kronor delats ut.
Text: Annelie Olsson Larsson och Sara Norman
