Personer med njursjukdom är en riskgrupp för virusinfektioner, och oron bland Njurförbundets medlemmar är nu stor att smittas av nya coronaviruset.

– Våra medlemmar är njurtransplanterade, går i dialys eller lever med nedsatt njurfunktion. Alla grupperna har nedsatt immunförsvar och riskerar att drabbas hårdare av eventuell smitta, säger Njurförbundets ordförande Håkan Hedman.

Njurförbundets regionföreningar brukar årligen arrangera publika aktiviteter i hela landet på Världsnjurdagen, i arbetet för att sprida kunskap. Men i år har alla aktiviteter ställts in med anledning av oro för det nya coronaviruset.

När smittspridningen ökar växer oron bland alla njursjuka, inte minst bland alla de som behöver dialysbehandling på sjukhusen, där flera patienter får behandling samtidigt under flera timmar.

– Vad händer om det kommer en smittad patient till dialysavdelningen? Hur är beredskapen för det på sjukhusen? Behovet av dialys är ju konstant, annars dör man, säger Håkan Hedman.

Världsnjurdagen den 12 mars är en global kampanj för att belysa att njursjukdomar ökar i världen och att vi måste höja kunskapen, bli bättre på att upptäcka njursjukdomar i tid och sätta in förebyggande behandling. Trots att kronisk njursjukdom ökar är kunskapen låg både hos allmänheten och hälsomyndigheter, något som uppmärksammas i hela världen idag.

Att andelen personer i världen som dör av kronisk njursjukdom väntas öka visar en global kartläggning nyligen publicerad i tidskriften The Lancet. Nästan var 20:e dödsfall i världen 2017 orsakades av njursjukdom, som 1990 var den 17:e dödligaste sjukdomen men 2017 hade klättrat upp till 12:e plats. Men många av världens länder saknar en nationell strategi för att motverka kronisk njursjukdom, enligt Karolinska Institutet.

Färre än hälften av världens hälsokliniker beräknas följa de riktlinjer för behandling som finns. Många låg- och medelinkomstländer har dessutom svårt att möta det ökade behovet av dialys, en metod för att rena blodet vid svår njursvikt.

I Sverige har vi blivit bättre på att behandla njursjukdomar så behovet av dialys eller en njurtransplantation har stagnerat. Om fler upptäcks tidigare och behandling sätts in blir det färre som måste oroa sig för framtida epidemier.

Läs mer:

Världsnjurdagen – World Kidney Day >

Kroniska njursjukdomar ett växande hot mot den globala folkhälsan >

2020-03-12

FAKTA

  • I Sverige beräknas en miljon personer ha kronisk njursjukdom, varav drygt 500 000 har måttligt nedsatt njurfunktion, 6 000 är njurtransplanterade och 4 000 går i dialys.
  • Njursjukdom kan enkelt upptäckas med urinprov och/eller blodprov.
  • Högt blodtryck är ett vanligt tecken på att njurarna inte fungerar som de ska.