När mindre än tio procent av funktionen återstår är det dags att ersätta njurarnas funktion. Det finns två behandlingsalternativ: dialys eller en njurtransplantation.
Det här är dialys
Dialys innebär att blodet på konstgjord väg, befrias från sitt överskott av slaggprodukter, salter och vätska. Behandlingen förekommer i två huvudformer; hemodialys (bloddialys) och peritonealdialys (bukhinnedialys).
Den som behandlas med dialys har speciella kostrestriktioner och viss inskränkning av dryck. Dialystekniken har under de senaste åren utvecklats i en mycket positiv riktning och genom behandling med erytropoietin (EPO) mot blodbrist, kan de flesta dialyserande personer leva ett liv med en god livskvalitet.
Hemodialysbehandling ges oftast på sjukhus eller vid en fristående dialysmottagning, men kan även utföras i hemmet. Peritonealdialys sköter man själv, varhelst man befinner sig.
Hemodialys, HD
Vid HD renas blodet utanför kroppen med hjälp av en dialysmaskin. För att det ska fungera behövs ett ställe varifrån blodet kan tappas ut ur kroppen och föras tillbaka igen. Om tappningen skulle ske genom att sätta nålar i blodkärlen skulle ådrorna bli förstörda på kort tid. Därför opererar man in en konstgjord kanal mellan en ven och en artär på armen. I den kan man sticka de nålar som kopplar blodkärlen till dialysapparaten. I apparaten cirkulerar blodet genom ett membran som skiljer ut slaggprodukter, salter och vätska. Behandlingen tar minst fyra timmar och upprepas vanligen minst tre gånger i veckan. Om den genomförs på vårdavdelning eller dialysenhet betyder det långa resor och många timmar hemifrån.
HemHD är ett flexibelt alternativ. Då får man lära sig sköta en dialysapparat som är anpassad till att användas i hemmet. Den som känner sig osäker på att klara sig själv kan få kontakt med en sköterska som ger assistans per telefon. En annan fördel med HemHD är att man kan välja tätare dialyser, vilket är att föredra rent medicinskt.
Utöver medicinska förutsättningar för HemHD krävs att man har utrymme att förvara både apparat och tillbehör. För att kunna genomföra en bloddialys behövs plats för en dialysmaskin samt förpackningar med filter, dialysslangar och påsar med vätska.
Peritonealdialys, PD
Peritoneum betyder bukhinna. Det är den som används som membran/dialysfilter vid peritonealdialys, PD. Behandlingen skiljer sig från hemodialys (HD) genom att den inte kräver någon tekniskt avancerad utrustning. Ändå är den effektiv. En mjuk plastslang (kateter) opereras in i bukhålan och via den rinner ett par liter dialysvätska in. Det tar ungefär en halvtimme.
Genom bukhinnans fina blodkärl silas överskottet av slaggprodukter, salter och vätska från blodet ut i dialysvätskan. Själva dialysfasen tar tre–fyra timmar och vätskan byts fyra–fem gånger per dag. Det sker genom att koppla en tom påse till katetern och låta vätskan rinna ut. Katetern kan man försluta när den inte används och dölja med kläderna.
Det finns två varianter av PD, en manuell, CAPD, som man sköter själv på dagtid och en maskinell, APD, som sköter bytet av vätska nattetid, medan man sover. Med APD är man helt fri från dialys under dygnets vakna timmar. Det är en mild form av dialys som liknar de egna njurarnas normala funktion.
Rörelsefriheten är en stor fördel för den som kan välja PD. Man kan ofta arbeta heltid eller vara ute och resa utan att det hindrar vätskebytet. De flesta tycker att det är enkelt att lära sig sköta behandlingen.
Aktivt liv trots dialys
Livet tar inte slut för att man börjar med dialys. Man kan fortsätta att leva ett aktivt liv med familj, vänner, arbete, skola och resor på samma sätt som tidigare. Man är dock bunden till regelbunden behandling som tar tid i anspråk, samt viss inskränkning beträffande mat och dryck. En lyckad njurtransplantation ger dock större frihet och många andra fördelar. Transplantation bör därför vara målet i alla de fall där en sådan är möjlig att genomföra.
Tyvärr finns det hinder. Dels klarar inte alla den belastning som en transplantation innebär. Orsaken kan vara hög ålder, allvarlig hjärt- kärlsjukdom eller multisjukdom. Dels finns immunologiska hinder, exempelvis mycket antikroppar. Dessutom gör den stora bristen på organ att dialys under en tid kan vara enda alternativet, även för den som blir uppsatt på väntelistan för transplantation.