För att uppmärksamma det stora behovet av organ- och vävnadsdonation pågår vecka 45 den årliga Donationsveckan. Syftet är att öka antalet anmälningar till Donationsregistret så att fler kan få möjlighet till en livskvalitetshöjande eller till och med livräddande transplantation. Kampanjveckan arrangeras i år för 15:e gången och pågår den 4‒10 november.
Under den senaste 10-årsperioden har i genomsnitt 82 000 personer varje år anmält sig till Donationsregistret. Omkring 20 procent av befolkningen har visat sin vilja i registret och av dessa är ca 80 procent positiva till donation efter döden.
Hittills i år har drygt 183 avlidna personer kunnat rädda liv för andra människor genom att bli organdonatorer och 652 transplantationer har genomförts. Det är något färre än under motsvarande period förra året men ligger ändå på en förhållandevis hög nivå. 2023 skedde en markant ökning såväl av antalet organdonationer och transplantationer som noterats under ett år.
Den positiva utveckling som skett i Sverige under de senaste åren beror på flera faktorer. Dels handlar det om hälso- och sjukvårdens intensifierade insatser, en fortsatt implementering av en ytterligare donationsmetod och den ändrade lagstiftning som började gälla 2022.
‒ Samtidigt är behovet av organ fortfarande större än tillgången. Just nu väntar omkring 730 personer på en organtransplantation, säger Anna Aldehag, enhetschef för Nationellt donationscentrum på Socialstyrelsen.
Från januari till och med 31 oktober i år har det genomförts sammanlagt 405 njurtransplantationer, varav 87 kom från levande donatorer. Därutöver, har under samma tidsperiod genomförts bland annat 138 levertransplantationer, 42 hjärttransplantationer, 52 lungtransplantationer och 15 transplantationer av bukspottkörtlar.
För att lyckas med visionen att tillgången på organ och vävnader möter behoven menar Socialstyrelsen att det är viktigt att fortsätta stärka hälso- och sjukvårdspersonalens arbete med organ- och vävnadsdonation. Det görs på flera sätt, skriver myndigheten i ett pressmeddelande. bland annat genom att ta fram en nationell handlingsplan för organ- respektive vävnadsdonation samt ett lättillgängligt och digitalt kunskapsstöd om organdonationsprocessen. Den nationella handlingsplanen blir klar nästa höst 2025 medan det digitala kunskapsstödet lanseras redan nu i december.
‒ För många inom vården är organdonation en ovanlig händelse. Här kommer vårt kommande nationella digitala kunskapsstöd att bli ett bra stöd, säger Anna Aldehag.
För tillfället finns närmare 1,9 miljoner personer i Donationsregistret där man redogör för sin inställning till donation efter att man själv avlidit. Det är alltså bara var femte svensk som anmält sig.
Donationsregistret
- Donationsregistret är ett viljeyttringsregister där man registrerar JA eller NEJ till att donera sina organ och vävnader efter sin död.
- Vårdpersonal med behörighet söker alltid i registret efter ett ställningstagande när frågan om donation är aktuell.
- Registret underlättar för vårdpersonalen i dialog med närstående när det finns en registrerad vilja.
- Om fler anmäler sig till Donationsregistret kan fler få livräddande behandling eller ges möjlighet till en ökad livskvalitet eftersom organ- respektive vävnadstransplantation förutsätter donation.
- Idag har nästan 1,9 miljoner personer i Sverige anmält sitt ställningstagande till donation av organ och vävnader i Donationsregistret.
- Det finns flera sätt att göra sin vilja till donation känd. Anmäl till Donationsregistret på Socialstyrelsens webbplats. Logga in på 1177.se, gå till Övriga tjänster, där finns inloggning till Donationsregistret.
- Berätta även för dina närstående så att de vet din inställning till organ- och vävnadsdonation.