Publicerade artiklar från Frankrike (Alexandre Loupy et al) visade kraftig nedgång av antal transplantationer, när Covid-19-epidemin började ta fart i mars 2020. Hur blev det i Sverige?
Av statistiken att döma har antalet njurtransplantationer inte tappat så mycket, detta tack vare tillgång på avlidna donatorer. Således var antal njurtransplantationer under 2018 totalt 448, under 2019 totalt 476 och under första halvåret 2020 utfördes 201 transplantationer.
Siffrorna för transplantationer med avlidna givare är 304, 329 respektive 146 för 2018, 2019 och halva 2020, vilket är ett bra resultat.

Däremot ses en minskning av transplantationer med levande givare. År 2018 var det totalt 144, under 2019 totalt 147 och under först halvåret 2020 gjordes 55 i landet. Alla enskilda centra visar nedgång. Genom kontakt med Malmö framgår att 4 veckors uppehåll gjordes för att hinna skaffa skyddsutrustning etcetera. Man startade efter det och levande givarna vårdades 2 dygn och blev sedan hemskrivna. I Uppsala stängde man ner längre tid, 2 månader, på grund av covidsmitta på avdelningen. Enstaka transplantationer gjordes 2 månader senare, innan det vanliga sommaruppehållet.

I Stockholm gjorde man uppehåll vecka 14–19 för levande givartransplantationer, men återupptog verksamheten efter det fram till sommaruppehåll. Varje donator och mottagare blev covidtestade innan de skrevs in på avdelningen och fick inte lämna avdelningen i princip förrän vid utskrivningen.
Göteborg hade ett långt uppehåll från vecka 12 men enstaka angelägna barntransplantationer genomfördes innan sommarsemestern. Sedan tidigare är det implementerat korta vårdtider, 2–4 dygn, för donatorn. Alla startar upp sin verksamhet nu i slutet av augusti med strikta rutiner.

Både dialyspatienter och njurtransplanterade har drabbats.

Även utredningar av levande givare påverkades, åtminstone i Stockholm. All planerad verksamhet, som inte var absolut nödvändig sköts på framtiden från mars månad enligt direktiv från sjukhusledningen. Vi ville heller inte utsätta de blivande donatorerna för risk att bli smittade. Enstaka utreddes dock och en kandidat, helt symptomfri, visade sig vara positiv för covid-19, vilket upptäcktes mot slutet av utredningen. Detta var tankeväckande!

Både dialyspatienter och njur­transplanterade har drabbats av covid-19-infektioner.
Professor Mårten Segelmark i Lund har startat en forskningsstudie, som med hjälp av Svenskt Njurregister, SNR, kartlägger utfallet bland njurtransplanterade.
Min uppfattning är att njurdonatorer borde studeras, men tyvärr ingår de ej i SNR utan de är fortfarande på diskussionsstadiet.
Tack till Ann-Christin Croon för registerdata och till Niclas Kvarnström, Anne-Karin Sandberg, Alireza Biglarnia samt Bengt von Zur-Mühlen för era lokala uppgifter.

Ingela Fehrman Ekholm
Överläkare, professor emeritus
Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge