Kronisk njursjukdom är associerad med kronisk låggradig inflammation. Sådan inflammation kan orsaka inlagring av kalk i vävnader, framför allt i blodkärl, som i sin tur kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar samt påskynda åldrandet. Än så länge vet man inte varför det finns inflammation hos njursjuka. Milan Chromek, forskare vid Karolinska institutet och läkare vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Huddinge har fått 250 000 kronor från Njurfonden år 2023 för att undersöka om cellfritt DNA som frisätts i blodet när celler dör kan vara en anledning till inflammationen.
Vad är din bakgrund och varför har du intresserat dig för detta ämne?
– Jag är utbildad läkare år 1997 och har jobbat med njursjuka barn sedan 2010, främst på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge. Sedan början av mitt arbetsliv kombinerar jag mitt läkararbete med forskning. Mitt forskningsintresse har alltid varit inflammation och immunsystem. Jag studerar det naturliga eller medfödda immunsystemet. Vi lever med en balans av bakterier och celler i kroppen men också en balans mellan de faktorer som främjar och de som dämpar inflammation. Om balansen rubbas får vi en sjukdom. Jag studerar denna process hos njurpatienter, främst barn, men både barn och vuxna njurpatienter drabbas av detta.
Hur ser den studie ut som du just nu genomför?
– Tillsammans med forskarna Peter Bárány, Ylva Tranaeus Lindblad och Karolina Kublickiene på Karolinska institutet genomför vi en studie i två delar. I den första delen tittar vi på data från njursjuka barn som samlats in år 2007–2010 i en biobank. Del två av studien håller på till år 2026 och här jämför vi data i biobanken med data som samlats in på samma patienter nu cirka 15 år senare. Vi jämför blodprov, blodtryck, urin och gör ultraljud på hjärtat för vi vill se vad som hänt och analyserar om vi kan hitta någon markör för hjärt- och kärlsjukdom. Den markören vi undersöker i denna studie är fritt DNA och vi vill studera om den kan utlösa inflammation hos njurpatienter.
Kan du beskriva lite närmare vad cellfritt DNA är?
– I våra kroppar finns massor av celler som hela tiden dör och förnyas. När en cell dör släpps delar av deras DNA, ett kemiskt ämne som bär den genetiska informationen, ut i blodomloppet. Det är en normal process och immunsystemet tar hand om detta. Hos friska människor finns det en liten mängd cellfritt DNA i blodet men vid sjukdomar kan dessa nivåer öka kraftigt. Min hypotes är att för mycket cellfritt DNA kan utlösa inflammation hos njurpatienter då det stimulerar immunsystemet för mycket.
Vad är målet med de här två studierna?
– Det finns tre mål med de här två studierna. Det första målet handlar om att förstå processen om vad som utlöser pågående inflammation hos njurpatienter. Det andra målet handlar om att beskriva markören cellfritt DNA och det tredje och sista målet handlar om att hitta en ny behandling för inflammation hos njurpatienter.
Ju mer forskning desto mer kan vi förbättra livet för njursjuka.
Vad kan din forskning bidra till?
– Jag hoppas att vi genom vår forskning kan hitta nya behandlingar och på så sett förbättra livskvaliteten och livslängden hos njursjuka. Det finns mediciner som kan bryta ner fritt DNA och som redan används för andra sjukdomar och i djurförsök.
Vad betyder stödet från Njurfonden?
– Stödet från Njurfonden betyder mycket och vi kunde inte genomfört de här två studierna utan det stödet. De som forskar om cancer har starka finanser men njurforskningen har inte samma resurser men är också jätteviktigt. Våra patienter med kronisk njursjukdom är påverkade av inflammation i kroppen och vi behöver hjälpa dem med nya behandlingssätt och mediciner.
Hur tror du framtiden ser ut för njursjuka patienter?
– Livet för njursjuka patienter har blivit mycket bättre om vi tittar bakåt i tiden. Idag finns det nya läkemedel och många transplanteras. Ju mer forskning vi kan bedriva desto mer kan vi förbättra livet för den här patientgruppen. Vi kämpar för att njursjuka ska kunna leva värdiga liv och tack vare forskningen kommer vi hela tiden framåt med detta.
Text: Annelie Olsson-Larsson
Foto: Maria Rosenlöf