När professor Bernd Stegmayr och hans forskarteam vid Umeå universitet för 20 år sedan upptäckte skum i returslangen på dialysmaskinen väcktes frågan vad skummet berodde på. Det visade sig att dialysslangarna innehöll små, små luftbubblor, så kallade mikrobubblor. De luftvakter som dialysmaskinerna är utrustade med för att ta bort luften gjorde helt enkelt inte jobbet tillräckligt bra.
Med stöd från Njurfonden och Njurföreningen Västerbotten påbörjades studier kring förorening av luftbubblor till blodet vid hemodialys, med målet att få fram så bra dialys som möjligt. Forskningen har resulterat i en ny luftvakt, som kraftigt kan minska förekomsten av luftbubblor.
Så mycket som 2 000 mikrobubblor i halvtimmen kan passera, enligt en studie publicerad 2024. Trots att bubblorna är små kan blodlevringen i kroppen aktiveras varvid det bildas blodproppar i lungor, hjärta och hjärna. Det leder också till kroniska skador på vävnaden enligt de obduktionsstudier teamet har gjort.
Vad har du och ditt team för bakgrund?
– För oss har kombinationen läkare och teknisk expertis varit jättebra. Förutom mig och Ulf Forsberg, båda överläkare i njurmedicinska sjukdomar, ingår Per Jonsson, medicinskteknisk ingenjör och Christofer Stegmayr, ingenjör i teknisk fysik. Jag har arbetat vid Umeå universitetssjukhus från 1984. Jag har forskat om njursjukdomar sedan 70-talet och har varit president i två europeiska och två globala föreningar när det gäller utveckling av artificiella organ inklusive dialys.
Varför har du intresserat dig för detta ämne?
– Med njurpatienten i fokus så vill jag att dialysen ska vara så bra som möjligt. När vårt team upptäckte luftkontamination i dialysslangarna ställde vi oss frågan ”Varför ska man som patient utsättas för mikrobubblor av luft vid varje bloddialys? Det är inte förenligt med kroppens funktioner”. Luftvakten är den komponent som ska eliminera luftbubblorna. Den sitter i dialysslangen precis innan blodet går tillbaka till patienten. Vi såg att den behövde förbättras. Det har drivit vårt team att hitta nya lösningar som lett till att vi har utvecklat luftvakten Emboless.
Hur ser den studie ut som ni genomfört senast?
– En tidigare experimentell studie av fyra vanligt använda dialyssystem visade att Fresenius 5008 bäst avlägsnar luftbubblor*. Vi valde därför den som jämförelse med Emboless i en studie där 20 patienter vid Skellefteås dialysavdelning deltog med start år 2022. Varje patient fick göra två dialyser med F5008 blodslangar som jämfördes med två dialyser med Emboless blodslangar. Totalt genomfördes 80 dialyser och resultatet visade att signifikant flest luftbubblor avlägsnades med Emboless, 76 procent jämfört med 39 procent med F5008.
Vad är resultatet av er forskning?
– Resultatet av vår forskning är att patienten får färre blodproppar och säkrare dialys med vår luftvakt. Alla patienter i dialys drabbas av luftbubblor och vårt mål är att få bort så många som möjligt. Vi har patent på Emboless i fem länder i Europa samt USA och Indien. Det är enkelt att integrera i slangsystemet på de flesta befintliga dialysmaskiner. Emboless är en engångsartikel, och dess slangsystem beräknas kosta något mer än traditionella men något mindre än de mer komplexa, beroende på tillverkning och volym.
Vad betyder stödet från Njurfonden?
– Stödet från Njurföreningen Västerbotten och Njurfonden har bidragit till att vi kunnat öka farten i vår forskning och ta fram Emboless. Det har varit mycket betydelsefullt för vårt team.
Hur tror du framtiden ser ut för njursjuka patienter?
– Vi hoppas att företagen snarast möjligt nappar på Emboless så patienterna i mindre omfattning drabbas av proppar och luft i sina blodådror. Det är ju viktigt att ha bästa möjliga dialysutrustning för patienterna och vården.
Vill du tillägga något?
– De stora dialysföretagen har inte varit benägna att förbättra sina luftvakter så länge kunden inte begär det. I en enkätundersökning gjord på deltagare vid Njurmedicinskt vårmöte i Uppsala 2025 noterade vi att 96 procent önskar att företagen borde redovisa sin prestanda. Om deltagarna själva behövde dialys önskade 96 procent få bäst möjliga luftvakt.
*De fyra dialysmaskiner som ingick i studien var Baxter AK98, Artis, Fresenius F5008 och F6008.
Text: Annelie Olsson Larsson