Motion i vardagen förlänger livet

Vi har pratat med specialistsjukgymnast Constantina Lomi som berättade att enligt de nya rekommendationerna för fysisk aktivitet och stillasittande så räknas all rörelse.
– Hushålls- och trädgårdsarbete, att ta trapporna eller att stiga av och promenera en station när man åker buss ger en stor hälsovinst för den som är otränad och stilla­sittande mycket, säger Constantina Lomi, specialistsjukgymnast vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.

Hon berättar om de reviderade rekommendationerna om fysisk aktivitet och stillasittande som Yrkesföreningar för Fysisk aktivitet tog fram 2021 och som baseras främst på de amerikanska riktlinjerna från 2018 och WHO:s riktlinjer från 2020. I dessa riktlinjer poängteras att all rörelse påverkar hälsan positivt.

– Störst effekt på hälsan ses hos den som går från att vara mycket inaktiv till att vara lite mer aktiv. All rörelse i vardagen har betydelse. Flera studier har visat att regelbunden motion förlänger livet. En av dessa studier genomfördes på Karolinska institutet och visade att genom att ersätta en halvtimmes stillasittande om dagen med vardagsaktivitet minskar risken att dö i hjärt- kärlsjukdom med 24 procent medan risken för total dödlighet minskar med 11 procent. Regelbunden vardagsaktivitet ger stora hälsovinster, säger Constantina Lomi.

Regelbunden fysisk aktivitet är motiverat oavsett stadium av kronisk njursvikt och bör påbörjas så tidigt som möjligt. Fysisk aktivitet har många olika skyddande effekter och minskar också risken för vanliga sjukdomar som hjärt- kärlsjukdom, typ 2-diabetes, demens och vissa cancerformer. Ett stort antal studier visar tydligt att det lönar sig att börja träna även senare i livet. Vissa hälsoeffekter kommer omedelbart.

– Det finns evidens att ett enstaka pass av fysisk aktivitet på minst måttlig intensitet sänker blodtryck och blodsocker, minskar oro, förbättrar sömn och kognitiv funktion.

Constantina Lomi använder de allmänna träningsrekommendationerna som en målbild i sina möten med patienterna, något de ska sträva efter. Dessa bör dock alltid anpassas till patientens förmåga och fysiska förutsättningar. En del är rädda att röra på sig och det handlar om att få patienterna att under trygga förhållanden och med vägledning utforska sin kapacitet och successivt utöka sin fysiska aktivitet inom ramen för rekommendationerna.

– Att inse vikten av att integrera rörelse och motion i sitt liv och överväga olika alternativ till regelbunden vardagsmotion samt minska långvarigt stillasittande är en bra start, säger Constantina Lomi.

Text: Annelie Olsson Larsson