Det finns lediga intensivvårdsplatser, ändå kommer larm från vården att patienter prioriteras bort. Region Stockholm har haft olika riktlinjer för prioritering till intensivvård, och de har börjat praktiseras trots att det inte råder brist på platser. Njurförbundets ordförande Håkan Hedman och ordförande för Njurförbundet Stockholm-Gotland Björn Nilsson reagerar kraftigt mot att äldre och multisjuka nekats intensivvård.

Karolinska universitetssjukhuset har distribuerat ett internt cirkulär som ska utgöra beslutsstöd för sjukhus- och intensivvårdsläkarna om när vissa patientgrupper kan vara i behov av intensivvård. Innehållet blev känt under påskhelgen och uppmärksammades i Aftonbladet den 9 april.

Sjukhuset har vad man kan förstå valt att göra en egen tolkning av Socialstyrelsens senaste publikation ”Nationella principer för prioritering inom intensivvård vid extraordinära förhållanden”.

Bland annat anges i dokumentet att det utgör hinder för intensivvård om patienter har en uppskattad biologisk ålder över 70 år och lider av signifikant svikt i fler än ett organ, exempelvis kronisk njursvikt.

Det är allvarligt att sjukvårdens resurser är så bristfälliga att intensivvården inte räcker till alla, även där den kan göra medicinsk nytta och rädda liv. Specialister, exempelvis njurläkare, som har kunskap och erfarenhet om patienters individuella medicinska förutsättningar har i otillräcklig utsträckning konsulterats i besluten om intensivvård av covid-19-smittade patienter.

Det är mycket allvarligt om människors liv överlämnas till delvis bristfälliga och delvis subjektiva bedömningar, särskilt i vad som är biologisk ålder och om multisjuka patienters förutsättningar att klara intensivvård. Biologisk ålder är dessutom ett begrepp som inte är väldefinierat enligt flera experters bedömningar.

Vi konstaterar att både myndigheter och Region Stockholm upprepade gånger meddelat att kapaciteten fortfarande byggs ut och att man inte saknar intensivvårdsplatser. Det är först då det sker som en prioriteringsdiskussion bör ta vid, enligt Socialstyrelsen. Det är viktigt att man tillvaratar den kunskap som finns och krävs för att intensivvårds-behandla njursjuka patienter. Akut njursvikt i samband med svår sjukdom såsom den aktuella covid-19 är inte ovanligt och kan kräva intensivvård med dialysmöjligheter. Detta kan dock ofta vara ett reversibelt tillstånd där patienten tillfälligt behöver stöd av dialys under en läkningsfas. Behov av dialys i samband med intensivvård får inte utan en väl förankrad medicinsk och etisk bedömning utgöra ett hinder för att en patient ska få vård på denna nivå. Det är synnerligen allvarligt att ett välrenommerat universitetssjukhus kan utfärda riktlinjer med otillräcklig evidens om vem som i praktiken ska få leva och vem som ska dö.

Publicerad i Dagens Medicin 2020-04-23