Fysisk aktivitet

Behöver du tips, råd och hjälp med att komma igång med din träning? Be din läkare skicka remiss till specialistsjukgymnast för individuell bedömning av din funktionella kapacitet, och stöd/inspiration att hitta strategier för att minska långvarigt stillasittande och även hitta meningsfullt och roligt träningsalternativ utifrån dina förutsättningar.

Fysisk aktivitet verkar inte kunna påverka direkt njursjukdomens progress men kan påverka kardiovaskulära riskfaktorer som högt blodtryck (hypertoni), höga blodfetter (hyperlipidemi) och låggradig kronisk inflammation i en positiv riktning. Det har även visat sig att individer med kronisk njursvikt som är fysiskt aktiva har en förbättrad kognitiv funktion jämfört med inaktiva personer. Konditionsträning kan minska nedstämdhet och ge förbättrad livskvalitet.

Fysisk träning

Fysisk träning rekommenderas för samtliga personer med kronisk njursjukdom oavsett stadium för sjukdomen. För att du ska kunna uppnå de goda effekterna av fysisk träning är det viktigt att du tränar regelbundet. Du måste ha stabilt hjärtstatus och ett välkontrollerat blodtryck innan träning påbörjas. Du får hjälp med att lägga upp ett träningsprogram efter individuell bedömning av din funktionella kapacitet hos en sjukgymnast som bör ha specialkunskaper inom njurmedicin. Sen kan du träna där det passar dig bäst; inom primärvården, på närliggande gym, delta i motionsgympa- eller bassänggrupper, självträna osv.

Källa: Fysisk aktivitet vid kronisk njursjukdom, FYSS 2017

Ta steget och öka ditt välmående!

Affisch A4 fysisk aktivitet som medicin FaR.pdf | Vårdgivarguiden (vardgivarguiden.se)

Det är bra att röra på sig FaR.pdf | Vårdgivarguiden (vardgivarguiden.se)

Textansvarig för denna sida: Constantina Lomi, Specialistsjukgymnast