Kronisk njursjukdom ökar i Sverige och i världen. Om 20 år beräknas njursjukdom vara den femte vanligaste dödsorsaken. Men kunskapen om njursjukdomar är låg och alltför många går länge utan en fastställd diagnos. Obehandlad njursjukdom kan leda till feldosering av läkemedel och onödigt snabb försämring av njurfunktionen, och är starkt förknippat med ökad sjuklighet i hjärt-kärlsjukdomar.
Njurförbundet vill vända utvecklingen så att färre dör i sjukdomar relaterade till kronisk njursjukdom. I vården är det ofta oklart vilken nivå som är mest lämpad att ta hand om patienter i tidiga stadier. Remissförfarandet varierar mellan regionerna.
Länge har det saknats nationella riktlinjer. Men sedan i fjol finns Nationellt vårdprogram för kronisk njursjukdom, framtaget av Sveriges regioner i samverkan. Det är en samling riktlinjer för hur kronisk njursjukdom bör behandlas. Här finns rekommendationer och mål för behandling och uppföljning, tänkta att följas i hela landet.
Njurförbundet lanserar på Världsnjurdagen 10 mars broschyren Rätt vård – när och hur? – en patientversion av vårdprogrammet, för att patienten ska hitta rätt i vården och kunna ställa krav.
Njurförbundet erbjuder också primärvården en lathund, som sammanfattar riktlinjer för preventiv nefrologi, för att minska riskerna för utebliven diagnos och felbehandling.
Samtidigt uppmanas Sveriges regioner att påskynda implementeringen av det nationella vårdprogrammet. Tillämpas det kommer färre att behöva dialys eller en transplantation i framtiden vilket besparar mänskligt lidande och samhället gör stora besparingar, menar Njurförbundets ordförande Håkan Hedman:
– Det är hög tid att primärvården förbättrar sina kunskaper om vikten av att sviktande njurfunktion upptäcks tidigt, och om preventiv behandling. Det är också viktigt att patienten informeras om hur förändrad livsstil kan påverka sjukdomen, och annat som patienten kan göra själv, säger Håkan Hedman.
Läs mer och beställ materialet: www.njurforbundet.se/ckd
2022-03-09