Nya förslag läggs fram i betänkandet, som fått namnet ”Organbevarande behandling för donation”. Förslagen syftar framför allt till att förtydliga vilka medicinska insatser som får sättas in när en människa är levande men på väg att dö – för någon annans skull.

– Det är en etiskt komplicerad och svår fråga och det förvånade mig att upptäcka att den är så oreglerad, sa Sten Heckscher.

Han tillade att utredningen också har tittat på frågan hur man tar tillvara den döendes egen vilja, som kan vara att donera organ efter sin död.

– Vi har försökt skapa ett tydligt och rättssäkert system som ska ge trygghet för alla inblandade – patienter, anhöriga och sjukvårdspersonal.

I betänkandet föreslås att så länge det bedöms vara värt att göra ytterligare insatser för patientens egen skull så är det bara det man får göra. Men när man kommer till en brytpunkt då patienten är bortom räddning, då ska sjukvårdspersonal få sätt in vårdinsatser som kan bevara organet för donation efter döden. Först då får man också ta reda på patientens egen inställning till organdonation. Organbevarande behandling får bara ges om den inte kan anstå till efter döden, och pågå i högst 72 timmar.

Vidare föreslås att anhörigas vetorätt tas bort, det vill säga möjligheten att säga nej till organdonation om det går emot patientens egen vilja.

Regeringskansliet ska nu se hur de går vidare med förslagen. Enligt utredaren bör riksdagen kunna fatta beslut den 1 september 2020.

– Utan att lova för mycket vill jag säga att vi nu ska komma till skott med frågan. Det är många som har väntat länge på detta, sa Lena Hallengren.

I morgon tisdag kommer regeringens utredare Sten Heckscher att vara med på en hearing om donationsutredningen som Njurförbundet arrangerar tillsammans med Livet som Gåva i samband med föreningens årsmöte.