Njurfonden har vuxit stadigt från starten för nio år sedan. Första gången anslagen fördelades 2014 fick elva erfarna forskare dela på en miljon kronor. Sedan dess har insamlingen stadigt ökat och tack vare arv och gåvor från medlemmar, privatpersoner och företag har Njurfonden kunnat öka anslagen.
Årets utdelning blir 6 910 000 kronor till 41 forskare ur avsatta medel för 2022. Därmed har Insamlingsstiftelsen totalt delat ut drygt 35 miljoner kronor till olika forskningsprojekt i Sverige sedan starten.
– Det är väldigt roligt att det pågår mycket njurforskning i landet. Vi fick in cirka 80 ansökningar och har delat ut pengar till ungefär hälften av de som sökt. Temat på forskningsansökningarna har varit blandat i år, alltifrån transplantation till vårdvetenskaplig forskning, säger Håkan Hedman, ordförande i Njurfonden och Njurförbundet.
Maria Weiner, läkare Linköpings sjukhus och forskare Linköpings universitet, får det högsta anslaget i årets utdelning från Njurfonden, 500 000 kronor. Hon forskar om sjukdomen ANCA-vaskulit som kan orsaka njurinflammation och leda till njursvikt.
Många patienter med ANCA-vaskulit behandlas med rituximab för att förebygga återfall, det påverkar dock immunförsvaret vilket ökar risken att patienterna drabbas av infektioner. Därför vill forskargruppen se om medicinen kan sättas ut utan att det orsakar återfall.
– Vi planerar att följa totalt 160 patienter under tre år. Patienterna lottas till två grupper, en grupp som får fortsätta med rituximab och en som får avbryta behandlingen. Vi vill också hitta biomarkörer som kan användas för att förutsäga risken för återfall och min roll är att samordna den delen av studien, säger Maria Weiner.
– Det betyder jättemycket att Njurfonden tror på detta projekt och just den här patientgruppen. Det är en forskardriven studie och utan den här typen av stöd skulle vi inte kunna genomföra studien, säger Maria Weiner.
Peter Stenvinkel är professor i medicinska njursjukdomar vid Karolinska institutet. Han tilldelas 200 000 kronor till sin forskning om behandlingar för att bromsa åldrandet i blodkärl. Sedan år 2009 har han studerat patienter som genomgår transplantation med njure från levande donator och han har under flera år fått bidrag från Njurfonden till sin forskning.
– Njursjukas kärl åldras fortare än för friska. Det finns många orsaker till detta; njursjuka har mer inflammation i kroppen, de ansamlar uremiska toxiner, de har ofta högt fosfat, högt blodtryck samt blodfettsrubbning, säger Peter Stenvinkel.
Målet är att kunna bota de vanligaste njursjukdomarna.
Målet är nu att hitta läkemedelsbehandling som bromsar kärlsjukdom hos den här typen av patienter samt se hur kosten påverkar blodkärlens åldrande och ta fram riktlinjer för vad man ska äta. Kosten är sannolikt viktigare än man tror framhåller Peter Stenvinkel och tillägger:
– Njurfondens stöd har varit och är viktigt för att jag ska kunna fortsätta min forskning. Det är kostsamt att göra den här typen av studier, säger Peter Stenvinkel.
Håkan Hedman kommenterar utdelningen till Peter Stenvinkel så här:
– Det pågår mycket forskning om hjärt- och kärlkomplikationer hos njursjuka. Snart kan vi, hoppas jag, ha nya behandlingsmetoder för detta, säger Håkan Hedman.
En stor del av de beviljade forskarna för Njurfondens utdelning 2022 befinner sig på Karolinska institutet med över 15 beviljade anslag. Efter Karolinska institutet kommer Uppsala universitet med sju beviljade anslag och värt och nämna i sammanhanget är att en forskare från KTH också fått anslag.
– Generellt kan man säga att det pågår mycket forskning men det behövs också mer pengar, därför är insamlingen till Njurfonden mycket viktig. Målet är att vi ska kunna bota de vanligaste njursjukdomarna och då behöver vi fortsätta att stötta forskarna, säger Håkan Hedman.
Läs om alla beviljade projekt >