Valplattform 2022 - Njurförbundet

VALPLATTFORM FÖR NJURFÖRBUNDET 2022
Beslutad av förbundsstyrelsen 220407

SYFTE

Syftet är att lyfta fram tre viktiga fokusområden där Njurförbundet vill åstadkomma förändring och få uppmärksammade under valrörelsen 2022 både på nationell och regional nivå. Valmanifestet ska vara ett dokument som förtroendevalda och enskilda medlemmar kan använda vid samtal med personer som kandiderar till politiska uppdrag, vid politiska möten, i valstugor och i sociala medier, m.m.

HUVUDMÅL

Hälso- och sjukvården ska utgå från ett personcentrerat synsätt som ser patienten som en person, en människa, som är en delaktig partner i sin vård och behandling.

FOKUSOMRÅDEN 2022

Jämlik hälsa
Personcentrering
Ekonomisk trygghet

Jämlik hälsa

Sveriges sjukvård styrs av 21 autonoma regioner och bostadsorten är avgörande för den vård och behandling som kan erbjudas. Det innebär att vården kan betraktas som ojämlik i många avseenden. Vi vill skapa en förändring som leder till att nationella riktlinjer utarbetas för samtliga vårdområden som rör vården av kroniskt njursjuka och att dessa implementeras och efterföljs. Njurförbundets medlemmar berörs speciellt av följande områden där det måste uttryckas en politisk vilja till förändring:

Kronisk njursjukdom

Det nationella vårdprogram för kronisk njursjukdom som färdigställdes 2021 vill vi ska implementeras i samtliga regioner och vara ett vägledande verktyg på varje vårdcentral. Om vårdprogrammet följs skapar dessa förutsättningar att kronisk njursjukdom upptäcks tidigt, senareläggning vid eventuellt behov av njurersättande behandling samt förutsättning för hälsoekonomiska vinster.

Dialys

Vi vill att personalbemanningen för dialys säkerställs så att hög kompetens och kontinuitet kan upprätthållas. Dialyspersonalen ska jämställas med annan personal inom vården som arbetar med livsuppehållande behandling, exempelvis intensivvård.
Kunskapen om egenvård vid dialys måste öka så att alla patienter ges möjlighet att sköta så stor del av behandlingen själv och ta hem den om möjligt. Varje region i landet måste anslå tillräckliga resurser för hemdialys och självdialys. Självdialys höjer patientens livskvalitet och skapar hälsoekonomiska vinster.
Varje region måste säkerställa att det finns resurser för gästdialys och att inga hinder finns för njursjuka i den egna regionen att få gästdialys i annan region eller utomlands.

Transplantation och organdonation

Sverige ska ha en lagstidning som undanröjer hinder för organdonation och gör det möjligt för alla som vill donera organ att få göra det.
Varje region måste utbilda personal om donation av njurar från hjärtdöda patienter (DCD) och implementera metoden så att fler njurar kan tillvaratas för transplantation.
Väntetider för njurtransplantation varierar mellan landets fyra transplantationsenheter främst beroende på att landet har tre organisationer för organdonation. Frågan om vad en enda organisation kan ha för betydelse för utjämning av väntetider för njurtransplantation behöver utredas.

Tillgång till läkemedel

Genom forskning utvecklas nya läkemedel som förhöjer livskvaliteten, minskar dödlighet och som skapar hälsoekonomiska vinster för samhället. Ofta förvägras patienter som skulle kunna ha god nytta av nyutvecklade läkemedel att få dem förskrivna av kostnadsskäl. Då TLV inte godkänner ett nytt läkemedel i förmånssystemet avgör NT-rådet vid SKR om ett läkemedel ska rekommenderas som ett särläkemedel i landets 21 regioner. Det är således upp till varje region att besluta om en patient kan få detta läkemedel eller inte.

Vi vill att finansieringen av nya läkemedel som inte ingår i förmånssystemet ska komma alla patienter till del oavsett regionstillhörighet och finansieras med statliga medel.
Vi vill ha en nationell organisation som ansvarar för läkemedelsförsörjningen så att livsnödvändiga läkemedel lagerhålles och kan distribueras vid behov.

Personcentrering

Personcentrering innebär att patienten/brukaren ses som en person och inte ett objekt. Det ska råda ett partnerskap mellan vårdgivare och den person som är patient. Patientens berättelse ska vara en viktig utgångspunkt för vårdplaner och överenskommelser.

Vi vill att varje region implementerar personcentrerad vård (PCV) i sina verksamheter på alla nivåer med utgångspunkt från den standard för patientdelaktighet i hälso- och sjukvård (SS-EN 17398:3020) som bland annat Njurförbundet varit med och utvecklat.
Forskningen sker ofta utifrån enskilda forskares preferenser inom sina respektive specialområden. Vi vill att det skapas ett regelverk så att patienters behov och efterfrågan tillvaratas i större utsträckning än hittills. I ett regelverk ska det föreskrivas att företrädare för patienter deltar som medaktörer i forskningsprojekt.

Ekonomisk trygghet

Vi vill att de ekonomiska trygghetssystemen utvecklas så att personer om drabbas av sjukdom och ohälsa inte lider ekonomisk skada.

Egenavgifter

Egenavgifter är en dryg börda för många njursjuka. En dialyspatient kan inom en kort tidsperiod tvingas betala drygt 5 000 kronor för patientavgifter, sjukresor och läkemedel. Vi vill att egenavgifterna ses över och att det införs ett tak för den sammanlagda kostnaden som står i relation till personer som har låg betalningsförmåga. Vi anser att egenavgifter för patientavgift och sjukresor slopas helt i samband med dialysbehandling.

Merkostnadsersättning över 65 år

65-årsregeln för att få merkostnadsersättning måste slopas anser Njurförbundet. Merkostnadsersättning ska utbetalas av staten till alla som har behov oavsett ålder och region.

Tandvård

Personer med kronisk njursjukdom och organtransplanterade har ett ökat behov av tandvård och vi vill att egenavgiften för tandvård ska vara likvärdig med patientavgiften för sjukvård.