Att förebygga ohälsa i tänderna är A och O för att slippa svårare komplikationer. Tandläkare rekommenderar att regelbundet undersöka tänderna och besöka tandhygienist. Det gäller särskilt personer som har risk för sämre tandhälsa. Hit räknas njurtransplanterade och personer som går i dialys. Immunosuppressiv behandling ökar infektionsrisken och dialysbehandling ger ofta mun­torrhet som kan leda till karies.

För att stimulera förebyggande tandvård finns ett särskilt tandvårdsbidrag, STB, att söka. Det betalas ut av Försäkringskassan och är en del av det statliga tandvårdsstödet, som också innefattar allmänt tandvårdsbidrag och högkostnadsskydd. STB är 600 kronor per halvår, ett belopp som har legat konstant i minst tio år.

Särskilt tandvårdsbidrag utnyttjas inte i förväntad omfattning enligt Riksrevisionen som just nu granskar hur effektivt statens tandvårdsstöd är. Om det blir dyrare att gå till tandläkaren dämpas effekten av bidraget, och man har fått indikationer på att stöden urholkas av stigande priser.

Som patient måste man ofta själv säga till sin tandläkare att man har rätt till bidraget. Men många vet inte om att ett sådant bidrag finns. Det framkommer av Njurförbundets medlemsenkät som besvarades av 443 personer under våren, 72 procent var transplanterade och 18 procent gick i dialys. Hälften var under 65 år, hälften över.

Nästa fyra av tio uppger att de inte visste om att personer i målgruppen kan få STB. Därav är det lika stor andel som aldrig har utnyttjat bidraget.
Bland majoriteten som ändå har sökt och fått bidraget är merparten nöjda med att det finns. Men många tar också upp att summan är låg, i synnerhet med tanke på att den inte har justerats i takt med inflation och stigande priser.

Patienten måste själv ta upp det med sin tandläkare.

De som inte har känt till att bidraget finns svarar att de gärna hade tagit emot information från flera håll. Att både tandläkare och läkare informerar vore önskvärt, men också personal på transplantationscentra och dialysavdelningar kunde gärna lämna information, enligt respondenterna.

En förutsättning för att få tandvårdsstöd är att tandläkaren eller tandhygienisten är ansluten till det statliga tandvårdssystemet, ett system som Försäkringskassan ansvarar för. Folktandvården och merparten av de privata tandläkarna är anslutna till systemet, men inte alla. Särskilt tandvårdsbidrag kan ges från och med det år patienten fyller 20 år. Tandläkaren eller tandhygienisten drar av summan från priset på undersökningen eller behandlingen.

Personer som går i dialys behöver styrka detta med ett läkarintyg som inte får vara utfärdat senare än tre månader innan den första förebyggande tandvårdsåtgärden påbörjas.
Den som är organtransplanterad behöver också visa ett läkarintyg som styrker detta och att man har läkemedelsbehandling som sätter ned immunförsvaret.

Utöver det statliga tandvårdsstödet finns regionernas tandvårdsstöd. Det omfattar behandling, inte enbart förebyggande åtgärder, och kan ges vid vissa långvariga sjukdomar som exempelvis lupus, SLE. Det kan också beviljas om tandvård ges som ett led i sjukdomsbehandlingen, till exempel inför en organtransplantation som kräver att patienten är infektionsfri.

Text: Sara Norman

FAKTA

Personer som går i dialys eller är organtransplanterade kan ha rätt till bidrag för tandvård. Det finns både statligt stöd och bidrag från regionerna. Patienten måste själv ta upp det med sin tandläkare. För att få bidrag krävs läkarintyg att man är transplanterad eller går i dialys.

INFO

Särskilt tandvårdsbidrag, STB, är ett statligt tandvårdsstöd. Det kan ges för undersökning och förebyggande vård. Bidraget är på 600 kronor per halvår.
4 av 10 känner inte till STB, enligt Njurförbundets enkät som genomfördes i april.