Samverkan för bättre hantering av läkemedelsbrister

En stabil välfungerande läkemedelsförsörjning är centralt för att hälso- och sjukvården i stort ska fungera som den ska, och för att vi alla som patienter ska kunna få tillgång till de läkemedel vi behöver i rätt tid. För personer med kroniska sjukdomar, som olika njursjukdomar, är detta förstås särskilt viktigt.

På senare år har antalet restsituationer ökat när ett läkemedel tillfälligt inte finns tillgängligt i tillräcklig mängd eller inte alls i Sverige. Det är dock viktigt att skilja på att en eller flera förpackningar av ett läkemedel har restanmälts av ett läkemedelsföretag och en reell bristsituation. En restanmälan görs av företaget till Läkemedelsverket när det finns risk för att brist kan komma att uppstå under en tidsperiod. Detta för att myndigheter och hälso- och sjukvården i god tid ska kunna förbereda andra behandlingsalternativ. Företagen arbetar intensivt för att lösa en sådan situation, exempelvis genom att på internationell nivå styra om produktion. I många fall är detta framgångsrikt och restanmälan leder då inte till att en bristsituation uppstår.

Denna åtskillnad sker ofta inte när medier rapporterar om antalet restanmälda läkemedel. Istället ges en bild av kris och av att apotekshyllor gapar tomma. Men Sverige har tvärtom ett mycket robust och effektivt system för försörjning och distribution av läkemedel. När bristsituationer uppstår finns i de allra flesta fall alternativ i form av en annan förpackningsstorlek eller ett direkt utbytbart alternativt läkemedel. Några få bristsituationer kan dock vara kritiska, när ett läkemedel mot ett allvarligt sjukdomstillstånd saknar ett adekvat alternativ.
Att det uppstår bristsituationer på läkemedel är inget problem begränsat till Sverige. Det finns generellt i hela världen en ökande efterfrågan på läkemedel, och särskilt i länder som Kina och Indien. Dessutom finns kvardröjande effekter av pandemin som stör globala försörjningskedjor och pågående krig och oroligheter i Ukraina och i Mellanöstern som påverkar. Global produktionskapacitet har inte snabbt kunnat byggas ut för att möta efterfrågan och resultatet blir en ökande konkurrens mellan länder om tillgång till läkemedel. Detta gäller särskilt mer avancerade biologiska läkemedel, som kräver mycket avancerad produktion. Exempelvis för läkemedelsgruppen GLP-1-hämmare mot diabetes och obesitas finns i dag efterfrågan som kraftigt överstiger tillgången.

I den globala dragkampen är Sverige extra utsatt med internationellt sett låga priser på läkemedel och en svag valuta. Just nu genomför myndigheten TLV en välbehövlig översyn som via högre takpriser ska åtgärda problemet med att alltför låga priser på äldre läkemedel leder till att vissa läkemedel helt försvinner från Sverige. Samtidigt pågår i Sverige och i andra länder uppbyggnad av säkerhets- och beredskapslager av vissa läkemedel. Det är viktigt att detta sker successivt och samordnat såväl internationellt som i Sverige på regional nivå. Annars påverkas det normala flödet med bristsituationer som följd.

För Lif och våra medlemsföretag är det högsta prioritet att kunna leverera våra läkemedel till den svenska marknaden. Vi arbetar kontinuerligt tillsammans med myndigheter, hälso- och sjukvården, distributörer och apotekssektorn för att lösa de problem som uppstår och att långsiktigt stärka systemet. Lif och medlemsföretagen har tagit fram en handlingsplan för läkemedelstillgänglighet med ett flertal förslag på konkreta åtgärder för att stärka systemet. Läs mer på www.lif.se/fokusomraden.
Det är via ökad samverkan som vi bättre kan hantera utmaningen med rest- och bristsituationer. Samtidigt måste vi inse att vi inte helt kan få bort problemet med att ett antal läkemedel vid varje givet tillfälle inte finns tillgängliga. Vi behöver däremot bli bättre på att hantera de brister som uppstår.