Vården föreslås utökat statligt ansvar

I juni 2025 överlämnade Vårdansvarskommittén sitt betänkande ”Ansvaret för hälso- och sjukvården” till Socialdepartementet. Under två år har man utrett hur ansvar och styrning mellan staten och regionerna kan förändras – och vad det i så fall skulle innebära för patienter, vårdtagare och vårdgivare.

I Sverige ligger merparten av ansvaret för hälso- och sjukvården på våra 21 regioner, som de tidigare landstingen kallas sedan 2020. En stor del av problemet med att vården inte är jämlik över landet hänförs till det uppdelade ansvaret. Vårdansvars­kommittén fick i uppdrag av regeringen att analysera möjligheterna att införa ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för delar eller hela den regionala hälso- och sjukvården.

Men efter två års utredning presenterade kommittén slutsatsen att ett helt statligt huvudmannaskap saknar stöd. Det ges heller ingen rekommendation för ett delvis statligt huvudmannaskap. Däremot föreslås ett utökat statligt ansvar på vissa områden.

Njurförbundets vice ordförande Björn Nilsson hade hoppats mer på utredningen, då ojämlik hälso- och sjukvård, bristande tillgänglighet och så vidare varit påtagliga problem under många år.

– Det är en besvikelse. I direktivet fanns en bred öppning, där man såg problematiken på ett nytt sätt, vilket Njurförbundet välkomnade. Men i förslagen blev det tydligt att Vård­ansvarskommittén har haft fokus på och velat värna om det kommunala och regionala självstyret. Av själva sjukvårdsfrågan och tillgänglighetsfrågorna blev det bara en ”tumme”, säger Björn Nilsson.

Kommittén har analyserat hur patienterna påverkas utifrån faktorer som jämlikhet, tillgänglighet, effektivitet, kompetensförsörjning, finansiering och innovationskraft. Slutsatsen är att det finns både fördelar och risker – och det saknas tillräckligt stöd i underlaget för att ett helt statligt system skulle förbättra vården. Dessutom pekar vissa ledamöter på att det kan bli kostsamt och komplicerat att genomföra sådana förändringar

Att dela huvudmannaskapet och till exempel låta staten ta över ansvaret för primärvård eller specialistvård, avråder Vårdansvarskommittén också ifrån med motiveringen att gränsdragningen skulle bli komplex och vården riskerar att fragmenteras.

I stället ser kommittén störst nytta i ett utökat statligt ansvar inom några särskilda områden, där skillnader mellan regioner kan vara orättvisa och där patienternas rätt till lika vård måste stärkas. Det handlar bland annat om kompetensförsörjning, läkemedel, vaccinationer och screening.

Utöver detta menar kommittén att statens styrning behöver bli mer långsiktig och strukturerad. Idag är styrningen ofta kortsiktig och detaljstyrd – till exempel genom tillfälliga bidrag – vilket försvårar planering för regionerna.

Om statens ansvar stärks enligt betänkandet inom nämnda områden ska det ge mer jämlik vård, även för dig som bor i en mindre region, menar kommittén. Vaccinationer och screeningprogram bedöms också kunna få bättre genomslagskraft och kontinuitet. Dessutom ska ökat fokus på läkemedelskapacitet och kompetensförsörjning skapa stabilare vård.

Betänkandet är nu ute på remiss till den 31 oktober 2025. Sedan återstår att se om regeringen går vidare, ändrar eller fastslår rekommendationerna från kommittén.

Text: Sara Norman