Sverige har 21 regioner, med eget ansvar för invånarnas hälso- och sjukvård. Det innebär stora variationer mellan regionerna i hur vården bedrivs. Nu vill Sveriges regioner skapa en mer jämlik och effektiv vård, och har därför beslutat att samarbeta kring en gemensam struktur för kunskapsstyrning.
Begreppet kunskapsstyrning innebär att använda bästa möjliga kunskap, och att den ska samordnas och spridas. I kunskapsstyrning använder man sig bland annat av kunskapsstöd. Kunskapsstöd kan vara dokument som beskriver hur vård bör bedrivas – till exempel i form av vårdprogram för olika sjukdomar och diagnoser.
Ett nationellt vårdprogram kan leda till bättre samsyn.
Hälso- och sjukvården är indelad i 26 nationella programområden med experter som ska leda kunskapsstyrningen inom sitt område. Njur- och urinvägssjukdomar är ett sådant programområde. En arbetsgrupp har bildats för att ta fram ett nationellt underlag för hur kroniskt njursjuka patienter i stadium 1–4 ska omhändertas och följas upp på ett strukturerat sätt. I uppdraget ingår att ta fram ett vårdprogram, som på ett enkelt sätt kan vägleda primärvård och specialistvård i hur patienterna ska vårdas på lämplig nivå och leda till en effektiv preventiv behandling.
I problembeskrivningen slås fast att kronisk njursjukdom är förknippat med ökad sjuklighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Många patienter saknar en fastställd diagnos och det är ofta oklart vilken vårdnivå som är mest lämpad att ta hand om patienter i tidiga stadier. En obehandlad njursjukdom kan leda till feldosering av läkemedel och onödigt snabb försämring av njurfunktionen.
Ola Samuelsson, njurläkare i Västra Götalandsregionen är ordförande i arbetsgruppen. Han berättar att de började med att inventera vilka regionala vårdprogram och riktlinjer som redan finns, och gjorde även internationella jämförelser.
– Det finns stora likheter i mycket av det som redan finns, men vi behöver ha en nationell samsyn för att ta hand om dessa patienter, säger Ola Samuelsson.
– Det måste till ett samspel mellan primärvård och njurspecialister för att få så effektiv vård som möjligt. Kvaliteten på remisserna till specialister idag är väldigt varierande. Ett nationellt vårdprogram kan leda till bättre samsyn. I riktlinjerna finns till exempel en lathund över när primärvården bör skicka remiss till njurspecialist och när njurläkare bör remittera till dietist. Det är vetenskapligt grundade rekommendationer.
Ola Samuelsson, Njurläkare, Västra Götalandsregionen.
I arbetsgruppen har ingått njurmedicinare, njursviktskoordinator, dietister och även patientrepresentanter för Njurförbundet, som sedan 2019 har haft flera arbetsmöten. Nu är vårdprogrammet ute på remiss till den 10 mars. Sedan återstår att bearbeta remissvaren. Förhoppningen är att kunna publicera programmet till sommaren.
– Då återstår det viktiga arbetet att sprida informationen till alla som behöver den, som patienter och primärvård. Och man får komma ihåg att det är ett vårdprogram med nationell samsyn, men inte förpliktigande. Varje region ska kunna göra regionala anpassningar och måste själv komma fram till hur man tar det till sig, säger Ola Samuelsson.
Text: Sara Norman
MÅL
- att upptäcka njursjukdom i ett tidigt stadium
- att göra skillnad för patienterna med förberedande och förebyggande arbete i primärvården
- att patienterna ska få en god och jämlik vård med rätt behandling vid varje vårdnivå
INFO
Målet med kunskapsstyrning i vården är en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård av hög kvalitet. Nationella programområden (NPO) leder kunskapsstyrningen inom sitt område. Ett programområde är njur- och urinvägssjukdomar. SKR är stödfunktion.
Mer info: kunskapsstyrningvard.se