Under pågående bloddialys minskar blodtillförseln till hjärnan vilket gör det svårt att både förstå och att minnas information som ges när dialysen pågår. Dialys avlägsnar skadliga slaggprodukter som ansamlats i kroppen när njurfunktionen sviktar. Men att leda ut blodet ur kroppen och rena det i en maskin har även negativa effekter.
Under pågående bloddialys kan blodgenomströmningen i hjärnan minska, vilket leder till syrebrist. Hjärnan fungerar då sämre och det kan till exempel vara svårt att förstå och minnas vad som sägs. Detta kallas ibland för dialysamnesi, där amnesi är latin för minnesförlust. På engelska kallas det ibland för brain fog, hjärndimma.
Är du dialyspatient och har upplevt att du under pågående dialys blir trött och får svårt att koncentrera dig? Har det hänt att du har fått information under pågående dialys, som du sedan haft svårt att minnas? Då är det hög sannolikhet för att du har syrebrist i hjärnan under pågående dialys och därmed är drabbad av dialysamnesi.
Det går inte att motverka försämringen av hjärnans blodtillförsel under dialys. Du bör informera personalen på mottagningen om att det inte är lämpligt att ge dig information under pågående dialys. Ett telefonsamtal en dialysfri dag kan vara ett bättre alternativ.
Forskningen som visat att blodtillförseln till hjärnan försämras under dialys är ganska ny och resultaten är inte kända av alla som arbetar inom njursjukvården.
Begreppet dialysamnesi är dock gammalt. Det myntades redan på 1960-talet av en ung dialyspatient i USA som studerade till läkare. Han märkte att han hade svårt att minns kurslitteratur som han läste under pågående dialys.
På nätet finns information på engelska om hur njursjukdom och dialys påverkar hjärnan, både under pågående dialys och på längre sikt. Sök till exempel på ”dialysis brain fog” eller ”dialysis and cerebral blood flow”.
Nils Grefberg
Specialist i medicinska njursjukdomar