I flera decennier har forskning pågått, i Sverige och övriga världen, för att grisorgan ska bli möjliga att transplantera till människa. Transplantation mellan arter kallas xenotransplantation. En ljusning skönjdes i fjol då försök i USA gav vissa positiva resultat.
Vid Nationella Njurkonferensen i Göteborg den 20 och 21 oktober kommer flera sessioner att handla om forskning och framsteg som rör njurtransplantationer, bland annat om organ från grisar kan lösa organbristen i framtiden.
Ett annat pass handlar om njurtransplantation med levande givare, där oftast någon inom familjen donerar en njure. Dessa transplantationer har stadigt minskat i antal och nästan halverats i Sverige, sett över en tioårsperiod. En expertpanel kommer att samtala om orsaker och åtgärder som kan vända den negativa trenden.
Sedan några år har man i Sverige börjat ta tillvara njurar från personer som avlidit efter hjärtstopp, så kallad DCD (Donation after Circulatory Death). Härigenom har fler njurtransplantationer kunnat utföras och väntetiderna för patienter förkortats. Hur har det har gått för mottagarna av dessa njurar? Är njurfunktionen lika bra som då njuren opereras ut från en avliden donator med pågående cirkulation? Vid Nationella Njurkonferensen presenteras resultaten.
Nationella Njurkonferensen har arrangerats av Njurförbundet Västsverige vartannat år sedan 1998. Njurförbundets insamlingsstiftelse Njurfonden är en partner till konferensen och flera föreläsare bedriver forskning som stöds av Njurfonden.
Konferensen spelas in och kommer att kunna ses i efterhand.
Mer information: www.njurkonferens.se