Mats är 56 år gammal. Han bor tillsammans med hustrun Marianne och hunden Bella. Mats grundsjukdom är polycystisk njursjukdom, en ärftlig njursjukdom där njurvävnaden successivt omvandlas till blåsor (cystor).
Mats var tidigt medveten om sin njursjukdom, men han klarade sig länge utan dialys. När Mats var 40 år hade dock hans njurfunktion sjunkit så pass mycket att han började känna sig trött och hade visst illamående. Vid denna tid arbetade han som personalchef på ett stort svenskt företag.
Eftersom det inte fanns någon nära anhörig som kunde donera en njure, sattes Mats upp på väntelistan för att få en avliden persons njure, s.k. nekronjure. Mats hade symtom på njursvikt men symtomen kunde hållas på en acceptabel nivå genom att han i väntan på transplantation fick äta specialkost med mindre äggviteinnehåll. Mats hade tur och behövde inte vänta särskilt länge innan han blev transplanterad. Tiden som transplanterad var bra och mestadels bekymmersfri. Efter ca 12 år visade en röntgenundersökning av den transplanterade njuren att det tyvärr fanns en tumörförändring i transplantatet. Man var tvungen att operera bort njuren och Mats blev därefter dialyspatient.
Eftersom funktionen hos de egna njurarna var mycket låg och Mats är lång med stor kroppsvolym, var peritonealdialys inte en gångbar behandlingsform. Redan i samband med att transplantatet opererades bort påbörjades bloddialys via en tillfällig dialyskateter. En kort tid härefter fick han en AV-fistel på vänster underarm.
Siktet var tidigt inställt på att kunna börja med bloddialys hemma (hem-hemodialys). Mats fick träna på hemdialysenheten på sjukhuset i ca åtta veckor och under träningen fick han lära sig hur man klär dialysmaskinen, sticker sig själv och hur man tar hand om eventuella komplikationer.
Tiden har gått fort och Mats har nu sedan ett par år tillbaka sin behandling hemma. Han sköter det mesta själv men hustrun Marianne ger honom handräckning när så behövs. Ungefär var åttonde vecka träffar han sin doktor på sjukhuset. De går då igenom provsvar och medicinering. Mats dialyserar sig ca sex dagar i veckan, tre-fyra timmar per gång. Dialysmaskinen har han i ett rum med vattensäkert golv. Mats är nöjd med sin behandling. Han tar dagen som den kommer, och känner livsglädje.
Hem-hemodialys innebär att man sköter sin bloddialys hemma. I huvudsak klarar man sin behandling själv, men man kan behöva handräckning från en anhörig eller en hjälpare från t.ex. kommunen. Hem-hemodialys erbjuds inte på alla sjukhus idag, men det kan finnas möjlighet att bli remitterad till sjukhus där sådan behandling erbjuds. Vissa modifieringar i hemmet kan behövas, som vattensäkring av golvet, vilket ombesörjs i vårdplaneringen.