Christer är 36 år. Christer är sambo med Patricia och paret har tillsammans sonen Marcus. Familjen är bosatt i en mindre ort ca tre mil från sjukhuset. För ett par år sedan förändrades hans liv radikalt.

Han sökte läkare för en envis näsblödning. Vid läkarundersökning fann man att Christer hade grav njursvikt och på grund av detta ett uttalat förhöjt blodtryck.

Kort därefter började han med peritonealdialys. Relativt omgående fick Christer genomgå en omfattande medicinsk utredning. Syftet var att se om han var i skick att genomgå en njurtransplantation. Ett av de första stegen var att leta efter någon nära anhörig som skulle kunna donera en njure. Någon självklar donator fanns inte och därför fick målet vara att komma upp på väntelistan för att få en njure från en avliden person (en nekronjure).

Tiden i dialys gick förhållandevis bra och trots att det ibland var jobbigt kunde Christer ta hand om sonen Markus medan sambon Patricia arbetade. Efter drygt tre år med påsdialys ringde det på telefonen. Det var transplantationscentrum som ringde och talade om att det fanns en njure som skulle passa Christer. Operationen gick smidigt, men det tog nästan sex dagar innan den nya njuren kom i gång att producera urin. Men efter detta har allt gått bra och Christer har nu endast ett lätt förhöjt kreatininvärde. Han slipper nu flera av de läkemedel han haft tidigare men måste i gengäld äta tre olika läkemedel för att förhindra avstötning av transplantatet.

De första tre månaderna efter transplantationen gick Christer på kontroller på transplantationsenheten. Det blev en hel del taxiresande eftersom Christer bor ca 30 mil därifrån. Han går nu på kontroller på den njurmedicinska kliniken vid hemmasjukhuset.

Varje år utförs cirka 400 njurtransplantationer i Sverige varav cirka 100–150 är njurar från levande donatorer (living donor-transplantation).

• Väntetiden för en nekronjure (njure från en avliden person) kan variera stort beroende på immuniseringsgrad, blodgrupp och ålder. Det vanligaste är en variation mellan <1 år upp till 3 år
• Inför transplantation med levande givare sker en omfattande utredning av givaren som måste vara ”kärnfrisk” för att bli accepterad som donator.
• Det är en fördel om givaren och donatorn har samma blodgrupp men det finns i dag tekniker för att klara av transplantationer även över blodgruppsgränserna.
• Andelen njurtransplantat som fungerar ett år efter transplantationen är över 90 %.
• Efter njurtransplantationen medicinerar man med anti-avstötningsmediciner. En av medicinerna är kortison.

Mer läsning om njurtransplantation

Livet med en ny njure – information till dig som ska njurtransplanteras (pdf) Lennerling, Annette mfl. Transplantationscentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Njurtransplantation, från avliden eller levande donator. Karolinska universitetssjukhusets webbplats 

Njurtransplantation. 1177.se

 Att donera en njure

Att ge bort en njure – kort information om en livsviktig gåva (pdf) Karolinska universitetssjukhuest/Danderyds sjukhus

Anmäl dig till donationsregistret. Socialstyrelsen

Information till dig som funderar på att ge bort en njure. (pdf) Transplantationscentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset.

 Till dig som vill veta mer om att donera en njure. (pdf). Socialstyrelsen

Böcker där olika personer berättar om sina upplevelser kring att ge eller ta emot en njure:

Appelberg, Johan
Den är rosa, levande. Om en anonym njurdonation (Instant Book 2007)

Bergvall, Karin
En njure flyttar hemifrån (Kloster förlag, 2012)

Drakulic, Slavenka
Rädslan i kroppen (Norstedt 2002)

Drakulic, Slavenka
Den rena godheten. Om människor som skänker liv (Norstedt 2002)

Fehrman-Eklund, Ingela
Morgongåvan med tillägg. Erfarenheter, tankar, och fakta kring en njurdonation (Knippablå 2004)

Lilja Andersson, Petra & Forsberg, Anna
Leva vidare. När organdonation gör det möjligt (Natur & Kultur 2014)

Molldén Öhman Emily
Att leva med kronisk sjukdom: mina tankar (Din bok, 2024)

Olsson, Nisse
Mod att leva (Littera Originalproduktion 1995)