Thomas är 49 år, sedan 17 år gift med Louise och tillsammans med henne har han två barn. För två år sedan blev hans njurfunktion så låg att han behövde starta dialys.

Thomas har cystnjurar och är väl förtrogen med detta eftersom även hans mamma hade samma sjukdom. Sedan många år har han varit medveten om att han någon gång framtiden skulle behöva starta dialys.

Till sitt yrke är han optiker. Tillsamman med sin syster och fru driver han ett familjeföretag. Såväl i familjelivet och som egen företagare värdesätter Thomas frihet och flexibilitet och han anpassar därför sin behandling så att den passar in i hans liv. Den behandlingsform han valde var peritonealdialys/påsdialys. Thomas och hans familj älskar att resa och åka skidor. Även sedan han började dialysbehandlingen har han kunna fortsätta med detta. Vid två tillfällen har familjen rest utomlands på sommarsemester med sol och bad. Detta har fungerat problemfritt mycket tack vare att dialysvätskorna, redan innan familjen anlänt till resmålet, levererats till hotellet tillsammans med övriga tillbehör som behövs för behandlingen. Familjen har även varit i svenska fjällen och åkt skidor och vid ett tillfälle var Thomas i Prag via sitt arbete. Thomas använder till vardags peritonealdialys med maskin, som byter dialysvätskan i buken automatiskt. Detta sker nattetid och på så sätt är Thomas fri från påsbyten på dagarna.

Thomas står på väntelistan för njurtransplantation sedan något år. Visst kan han emellanåt tycka att är motigt att leva med en kronisk sjukdom, men Thomas tycker ändå att dialysen fungerar bra och inte begränsar honom allt för mycket. Just nu är familjen i färd att planera ytterligares en resa, denna gång till Rom.

Peritonealdialys brukar också kallas för påsdialys, PD eller CAPD (Kontinuerlig Ambulatorisk Peritoneal Dialys). Det är en behandling där patienten tar ett stort ansvar för sin behandling, som utförs i hemmet. Metoden bygger på att man opererar in en stationär kateter i magen, genom vilken en dialyslösning tappas in i bukhålan för att samla upp avfallsämnen och överflödig vätska och byts sedan ut mot ny vätska. Man kan säga att bukhinnan används som ett kroppseget filter. Behandlingen måste göras dagligen och man räknar oftast med att man får göra minst fyra byten av dialysvätskan per dag. Varje byte av dialysvätska tar ca 30 minuter. Behandlingen måste göras dagligen och innebär att man sköter dialysen själv i hemmet, efter att ha gått en utbildning. Man får individuell handledning och träning av en njursjuksköterska tills man behärskar metoden.

APD (Automatisk Peritoneal Dialys) innebär att man utför påsbyten med hjälp av en maskin nattetid. Principen vid APD är densamma som vid manuella påsbyten (CAPD), dvs. dialysvätska till och från bukhålan byts ut, men vid APD doserar/väger maskinen dialysvätskan. Innan man går och lägger sig gör man i ordning maskinen och kopplar till de dialyspåsar som behövs för nattens dialysbehandling. När man har gjort dessa moment ansluter man sig till maskinen och behandlingen startar. Maskinen sköter sedan behandlingen under tiden som patienten sover. Maskinen är förprogrammerad med ett individanpassat program som är ordinerat av läkare. För att uppnå fullgod dialyseffekt används maskinen varje natt och det är inte ovanligt att man även gör ett manuellt påsbyte på dagen.

Denna behandlingsform innebär att man sköter dialysen själv i hemmet, efter att ha gått en utbildning. Man får individuell handledning och träning av en njursjuksköterska tills man behärskar metoden. Självdialys eller egenvårdsdialys kan för många innebära stora fördelar som ökad flexibilitet och självständighet.

Det går även att kombinera bloddialys med arbete och resor.

Läs mer om peritonealdialys med manuella påsbyten och med maskin (APD) på: Vårdhandbokens hemsida