Njursvikt brukar delas in i fem olika stadier

Njurarna är ”tysta organ” och man brukar inte märka eller känna något om njurarna börjar svikta. Försämringstakten är olika från individ till individ. Oftast brukar det inte gå att få tillbaka redan förlorad njurfunktion, det gäller att försöka bevara den njurfunktion man har.

Stadium 1-2 är njurfunktionen lätt nedsatt och man märker ingenting, vanliga blodprover är normala, urinprov kan visa proteinläckage.

Stadium 3 – vid måttlig njursvikt – kan man i blodprov se förhöjt kreatinin-värde och ofta är även blodtrycket förhöjt.

Det är viktigt med tidigt insatt behandling i form av blodtryckssänkande mediciner och eventuellt mediciner för kalk/fosfatbalans. Målet med behandlingen är att bromsa försämringen av njurfunktionen och att minska risken för hjärt-kärlsjukdom och andra komplikationer.

Först i stadium 4-5 får man symtom. Här behövs ytterligare mediciner för att justera den obalans som kroppen drabbas av vid svårare njurfunktion. När endast 5-10 % av njurfunktionen återstår brukar behandling med dialys eller transplantation inledas.

Vad är dialys?

Principerna för dialys utvecklades under 1940-talet och har inneburit ett revolutionerande genombrott när det gäller behandling av njursvikt. Stora framsteg har även gjorts när det gäller symtomlindring och förebyggande av följdsjukdomar. Dialys är en livsuppehållande behandling som innebär att man på konstgjord väg renar blodet. Samtidigt tar dialysen bort det överskottsvatten som normalt försvinner då man kissar.

Löser dialys alla problem vid njursvikt?

Svaret är dessvärre nej. Men såväl vätske- som saltbalansen är exempel på funktioner som kan upprätthållas vid dialysbehandling.

Vanliga symtom och tecken på försämrad njurfunktion är:

• Tilltagande trötthet och orkeslöshet.
• Tilltagande aptitlöshet, illamående och ev. kräkningar.
• Klåda.
• Stigande blodtryck (p.g.a. övervätskning), svullnad, andningsproblem.
• Diarréer, ändrade avföringsvanor.