Symtom

Njursvikt innebär att blodet renas sämre från så kallade slaggprodukter, ämnen som kroppen inte behöver. Dessa lämnar kroppen via urinen.

Vid nedsatt njurfunktion stannar slaggprodukterna kvar i blodet. Vanligtvis märker man inte några symtom förrän njurfunktionen är så låg att slaggprodukterna börjar samlas i blodet. Det kallas för uremi eller urinförgiftning.

Symtom vid uremi kan yttra sig på många olika sätt men de vanligaste är

• trötthet
• aptitlöshet
• illamående, ibland kräkningar
• försämrad muskelkraft
• klåda
• diarre eller ändrade avföringsvanor.

Vid njursvikt kan urinmängderna minska. Det leder till att för mycket vätska stannar kvar i kroppen, man blir övervätskad. Symtom på övervätskning är

• svullnad som oftast syns mest på underbenen och under ögonen
• snabb viktuppgång, flera kilo på några få dagar
• blodtrycket stiger
• tungt att andas.

Njursvikten påverkar flera olika funktioner i kroppen

Utöver att rena blodet och utsöndra vätska/urin har njurarna fler andra uppgifter, som också påverkar kroppen och hur man mår. Även förmågan att utsöndra läkemedel från kroppen försämras. Ibland innebär det att man blir än lägre dos än vanligt av ett läkemedel. I enstaka fall kan dosen vara högre.

Reglering av blodtrycket

Hormoner som finns i njurarna reglerar blodtrycket på olika sätt. Vid njursvikt kan de påverkas och oftast leda till att blodtrycket blir förhöjt.

Salt- och syrabasbalansen

Vid njursvikt rubbas både saltbalansen och syra-basbalansen i kroppen. Kalium är en typ av salt som utsöndras via njurarna. Vid njursvikt kan halten av kalium i blodet bli för hög. Då finns det risk för rubbningar i hjärtrytmen.

Halten av kalium i blodet beror också på surhetsgraden (pH-värdet) i blodet. Orsaken till det är att vätejoner, som påverkar blodets surhetsgrad, också utsöndras via njurarna. Om blodet exempelvis har ett lågt pH-värde stiger kaliumvärdet. Balansen mellan kalium och pH-värde kan regleras med hjälp av läkemedel. Lågt pH-värde kan påverka muskler och hjärtat, ge trötthet och skelettskörhet.

Mineral- och skelettbalansen

En sviktande njure har nedsatt förmåga att bilda vitamin D, som har stor betydelse för kalkupptaget från tarmen. Det leder till att kalciumnivån ofta sjunker i blodet, vilket på sikt kan leda till skört skelett.

Vid njursvikt ökar även fosfatnivåerna i blodet eftersom njurarna inte klarar av att göra sig av med det via urinen.

Tillsammans med bristen på D-vitamin leder det till att bisköldkörteln bildar mer parathormon (PTH). Det här behöver regleras med hjälp av läkemedel. Annars stiger PTH-nivån ohämmat och  kalciumvärdet i blodet kommer att öka. Det kallas hyperparathyreoidism; ett tillstånd som gör att skelettet blir skört.

Ett högt PTH kan även ge flera olika symtom såsom muskelvärk, klåda, blodbrist eller högt blodtryck vid njursvikt. Om både kalcium och fosfat finns i för stor mängd i blodet, binds de till varandra och går ut i olika vävnader såsom leder (vilket kan ge ledvärk), mjukdelar och blodkärl (till exempel i hjärtat).

Erytropoetin

Erytropoetin är ett hormon som bildas i njurarna och som påverkar kroppens förmåga att bilda nya röda blodkroppar. Vid njursvikt minskar njurens förmåga att bilda erytropoetin, vilket gör att antalet röda blodkroppar i blodet sjunker. Det leder till blodbrist, eller anemi som det också kallas. Man får ett lågt Hb-värde (halten av hemoglobin i blodet)

Läkemedel reglerar

Olika typer av läkemedel hjälper kroppen i rätt balans. Ofta är det bara med hjälp av blodprover som man värdera vilka läkemedel och vilken dos som behövs för att komma till rätta med rubbningarna. Därför är det viktigt att lämna blodprover enligt läkarens önskemål och att ta de ordinerade medicinerna för att må så bra som möjligt.