Vad händer när njurarna sviktar?

Symtom

Ofta känner man inga symtom förrän njurfunktionen är så låg att slaggprodukter börjar ansamlas i blodet. Det uppkommer då symtom som kallas för uremisymtom (urinförgiftning). Dessa kan yttra sig på många olika sätt men de vanligaste är: trötthet, aptitlöshet, illamående, kräkningar, försämrad muskelkraft och klåda. Dessutom kan njursvikten leda till vätskeöverskott och saltrubbningar (framförallt kaliumöverskott). Vätskeöverskottet kan ge svullnad, andningsproblem och högt blodtryck. När mindre än 5 % av njurfunktionen återstår överlever man inte utan behandling med dialys eller transplantation, som brukar inledas vid en njurfunktion på ca 5-10 %.

Vid njursvikt är det vanligt att vätskebalansen försämras och man kan då få ansamling av vätska i kroppen, s.k. övervätskning. Största delen av det salt som finns i kroppen är natrium, vilket bland annat finns i bordssaltet vi använder vid matlagning. Om man får i sig mycket natriumsalt (genom maten) blir man törstig och dricker mer. Den ökade vätskemängden i kroppen i kombinationen med njurarnas försämrade förmåga att reglera vätskebalansen kan då leda till övervätskning. Den försämrade vätskebalansen vid nedsatt

Ökad känslighet för intorkning

Njurfunktion innebär också en ökad känslighet för intorkning, dvs. för lite vätska i kroppen.

  • Blodtrycksregleringen försämras och man får förhöjt blodtryck.
  • Salt- och syrabasbalansen rubbas. Om kaliumbalansen förändras finns risk för rubbningar i hjärtrytmen. Kaliumnivån i blodet kan också ändras beroende på hur surt blodet är. Vid lågt pH-värde (surt blod) stiger kaliumnivån. Ett lågt pH-värde (försuring) av blodet ger ökad risk för muskel- och hjärtpåverkan, trötthet och skelettskörhet.
  • Mineral- och skelettbalansen påverkas. En sviktande njure är sämre på att bilda vitamin D, som har stor betydelse för kalkupptaget från tarmen. Därför sjunker ofta kalciumnivån i blodet, vilket på sikt kan leda till skört skelett. Vid njursvikt ökar dessutom fosfatnivåerna i blodet eftersom njurarna inte klarar av att göra sig av med det via urinen. Dessa saker tillsammans gör att bisköldkörteln bildar mer parathormon (PTH). Om detta inte stoppas och PTH-nivån stiger ohämmat kommer kalciumvärdet i blodet att öka. Det kallas hyperparathyreoidism; ett tillstånd som gör att skelettet blir skört. Ett högt PTH kan även ge flera olika symtom såsom muskelvärk, klåda, blodbrist eller högt blodtryck vid njursvikt. Om både kalcium och fosfat finns i för stor mängd i blodet, binds de till varandra och går ut i olika vävnader såsom leder (vilket kan ge ledvärk), mjukdelar och blodkärl (t.ex. i hjärtat).
  • Njurarnas förmåga att producera hormonet Erytropoietin minskar, vilket gör att antalet röda blodkroppar i blodet sjunker. Då får man blodbrist, eller anemi som det också kallas.
  • Blodet renas sämre från slaggprodukter (nedbrytningsprodukter från kroppens ämnesomsättning). Även förmågan att utsöndra läkemedel från kroppen försämras.

Vanliga symtom och tecken på försämrad njurfunktion är:

  • Trötthet och orkeslöshet.
  • Illamående och ev. kräkningar, ingen matlust.
  • Klåda.
  • Stigande blodtryck (p.g.a. övervätskning), svullnad, andningsproblem.
  • Diarréer, ändrade avföringsvanor.