Det finns flera olika tillstånd och sjukdomar som kan leda till njursvikt exempelvis inflammation i njurens kärlnystan, polycystisk njursjukdom, kronisk njurbäckeninflammation, diabetes och högt blodtryck.

Njurarna kan skadas av en sjukdom som finns i själva njuren, exempelvis en inflammation eller en medfödd sjukdom. Ibland kan orsaken vara en generell sjukdomsprocess i kroppen som också påverkar njurfunktionen. Exempel på det är diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller autoimmuna sjukdomar.

Här nedan beskrivs helt kort några av de vanligaste orsakerna till njursvikt.

Inflammation i njurarna

Vid inflammation i njurarna (glomerulonefrit) skadas njurarnas kärlnystan på grund av ett förändrat immunförsvar. Det kan vara svårt att märka det tidigt i sjukdomsförloppet eftersom man ofta inte har några symtom. Men ett vanligt tecken är ökad utsöndring av proteiner i urinen.

Polycystisk njursjukdom

Polycystisk njursjukdom (cystnjurar) är en ärftlig sjukdom som innebär att njurvävnaden omvandlas till blåsor (cystor). I takt med att cystorna växer hindrar de den normala njurfunktionen. Cystorna växer långsamt i antal och storlek. Man kan ha från några få till hundratals cystor i vardera njuren. Det innebär att njurarna kan bli ganska stora. En enskild cysta kan bli upp till flera centimeter stor. Cystorna innehåller vätska, och det kan också förekomma blödningar i dem.

Kronisk njurbäckeninflammation

Kronisk njurbäckeninflammation (pyelonefrit) innebär att det finns ärrbildningar i njurvävnaden som uppstår om man har haft ett flertal övre urinvägsinfektioner. Risken för bestående njurfunktionsnedsättning ökar om båda njurarna har skadats av ärrbildningar och om man samtidigt har förhöjt blodtryck (hypertoni).

Diabetes

Diabetes innebär förhöjda blodsockernivåer på grund av insulinbrist eller insulinresistens. Förhöjda blodsockernivåer kan på sikt påverka de små blodkärlen i njurarna och kan på så sätt leda till försämrad njurfunktion. För att förebygga kronisk njursvikt är det därför mycket viktigt att ha god kontroll på både blodsocker och blodtryck om man har diabetes. Mycket kan man själv påverka genom livsstilsförändringar, exempelvis när det gäller kostvanor, fysisk aktivitet och att undvika övervikt.

Goda vanor när det gäller kost och motion är också bra för att förebygga att insjukna i diabetes typ 2 och även hjärt-kärlsjukdom.

Läs mer i kapitlen Hälsa, symtom och egenvård,  Fysisk aktivitet samt Kost.

Högt blodtryck

Högt blodtryck (hypertoni) kan på sikt skada bland annat njurens blodkärl och minska blodflödet i njurarna. Det kan leda till nedsatt njurfunktion. Därför är det viktigt försöka hålla blodtrycket på en bra nivå, varken för högt eller för lågt.
Livsstilsförändringar exempelvis med hjälp av kost och fysisk aktivitet är något man själv kan göra för att bidra till ett bra blodtryck. Att försöka minska på stress och undvika övervikt är andra viktiga faktorer.

Läs mer i kapitlen Hälsa, symtom & egenvård, Fysisk aktivitet samt Kost . I kapitlet Läkemedel finns mer att läsa om olika läkemedel som används vid högt blodtryck.

Skador på njurarna kan också uppstå på grund av:

• Ett hinder någonstans i urinvägarna, exempelvis prostataförstoring, njursten eller oförmåga att tömma urinblåsan.
• Förgiftning av till exempel svamp.
• Extrem intorkning, exempelvis om man svettas mycket i samband med kraftig fysisk ansträngning.

Uremiorsakande sjukdom: Samtliga patienter i njurersättande behandling 241231, i procent n=10490. Illustration hämtad från Svenskt Njurregister (SNR).

Uremi UNS:Njursvikt utan specificerad orsak, dvs. ofta oklar/svårbedömd orsak till njursvikten.